Bioremediering av fiberbankar i Västernorrland BIOREM - Mittlyftet 240423

Jag är från Sundsvalls kommun,
på Stadsbyggnadskontoret

jobbar nästan uteslutande
med förorenad mark

och även sediment i olika faser.
Ska vi repetera lite igen?

Varför är vi från Sundsvalls kommun
intresserad av det här?

Det är så att vi är en industristad.
Det har varit i alla fall

och det har pappersmassa och sågverk kvar.
En väldigt stor fokus

och en jättefin utställning
förresten om industrin

som jag kan kika på sen när man får tid.
Det finns något som heter

Miffo som länsstyrelsen
har arbetat med under många år.

De har identifierat potentiellt
för områden i hela Sverige.

Det här är kartan
som det ser ut för Sundsvall.

De röda prickarna
och de gula är lite mer orangea

som är lite mer lite mer förorenade
kan jag säga.

Och de andra gula
och lite mindre förorenade.

Men som det är i Sundsvalls kommun
så säger man

att det finns 700
potentiellt förorenade områden.

Det är en verksamhet
som kanske som är i drift idag också,

men tittar man på kartan
så ser man uppenbart

att de flesta ligger faktiskt vid vattnet.
Tittar man på den historiska verksamheten

så är de knutna till pappersmassa
och sågverk.

Sen har man gjort lite
under fördjupade undersökningar

och fokuserat på sediment
och då hade länsstyrelsen

en ganska stor undersökning
tillsammans med SGU för ett antal år

sedan där man kartlade
fiber sedimenten i Sundsvall.

Och då ser man
att vi har ju ganska stora områden

där man har identifierat det fiber bankar
som vi säger som Erik

och man pratar lite mer om också.
Men det kanske inte syns

på bilden riktigt.
Men vi har ända från Stöd och Nedansjö

lite mindre fiber bankar.
Vi har mark i Matfors som är.

Man kan inte sätta en jättestor fiber,
bank eller sköld,

men det finns jättemycket fiber
från pappersbruket

och sen så finns det fiber
i hela bukten i Sundsvalls bukten.

Sen har man några mer specifika platser
som är mer identifierade uppe vid Östrand.

Även runt Ortviken förstås,
men sen även nere vid Essvik

och Nyhamn där nere.
Och det är som vi sa tidigare

att det följer en del problem med det här.
De här röda prickarna har identifierats

som riktigt höga halter av tungmetaller
eller organiska miljögifter.

Om man hittar lite olika saker
i olika fiber bankar.

Men vi har alla
de här roliga förkortningarna.

PCB, DDT, Dioxin, PFAS
med mera som man hittar

Och PFAS är man lite förvånad
över att man hittar faktiskt i fiber

från en ganska ny förorening på så sätt.
Men man hittar de

när man tittar lite närmare.
Problemet för oss i Sundsvall

att de här ligger ofta
i närheten av skyddsvärda områden.

Vi har ju Ljungan
som är vår en av vår största vattentäkt.

Källor via Grönsta,
men även ute i Sundsvalls bukten förstås,

där vi har en skyddsvärd livsmiljö
med fiskar och andra båtar

som är som är skyddsvärda.
Och det var min lilla

korta introduktion var förbi.
Sundsvalls kommun tycker

jag är intressant.
Vill jag fortsätta jobba

med det jag lämnat dig?
Tack så mycket Åke! Ja.

Som sagt, det här har varit ett.
Ett projekt som har finansierats

av Sundsvalls kommun
och Timrå har varit delaktiga

i ett ERUF projekt.
Ett större och som sagt,

jag har slut det avslutat.
Det är några saker

som jag tänkte lyfta idag.
Det är ett stort projekt

så det blir några saker
som jag utelämnar och försöker lyfta.

Några saker som jag tycker
är kanske lite intressanta

och har tagit en del
av det här med bakgrunden

så att jag kan gå ganska
snabbt igenom de bitarna.

Jag kommer att försöka
visa några resultat.

Kan bli en och annan tabell
med några siffror också.

Sen finns det en vision
också för framtiden.

Men det här är ju bakgrunden.
Lite som Åke gick igenom också,

att det här med fiber bankar
är en gammal synd.

Är det något som vi kan låta ligga kvar?
Det är väl den viktigaste frågan,

för det har ju legat där länge.
Kan det vara så att det har bidragit

till att vi kanske rekommenderas
att äta fisk om man är kvinna?

Barn kanske en gång per år bara eller två.
Tre på sin höjd från Östersjön.

Kan det vara fiber bankerna
som är en av syndarna

där som ligger bakom det?
För tittar man på den här bilden

så ser ni att det här är en bild från 66
på en fiber bank i Essvik

och sen är det samma bild 2017.
Då ser ni knappt fiber banken.

Vad betyder det?
Ja, det är ingenting försvinner.

Allt finns kvar.
Det är bara att det spridits ut

så det säkert blivit mera fiber.
Rika sediment som man kallar det

för när man späder ut
en fiber bank med vatten då.

Så det där känns lite olustigt
när man vet att det finns,

som Åke säger, en massa gifter i det här.
Både organiska och oorganiska

som som tungmetaller då.
Men de innehåller också en del energi.

Alltså det är materialet
från från från trä

och det är liksom cellulosa
och hemicellulosa

och lignin som är energirika substanser
kan vi säga.

Hur många finns det?
Ja, ni fick se på en del

prickar här, både olika färger
och så att de ligger lite här

och var i Västernorrland
och i Sundsvall och Timrå kommun.

Tittar man i hela Sverige
så kanske det finns över 400

och beroende på hur man räknar lite
så kan det vara ungefär

100 miljoner kubikmeter.
Alltså 100 miljoner ton av det här

om man nu
ska tänka sig att plocka upp det.

Och börjar man räkna på det
så kan det finnas ganska mycket gifter

och ganska mycket otäckheter i det här.
Så jag skulle säga att.

Det finns ett bekymmer
med att låta dem ligga kvar,

förutom att de sprider sig
och att man fördelar ut de här gifterna

över en större yta
som tas upp av levande organismer

som hamnar i fisken till slut
och kan hamna i hos oss människor också.

Så finns det ett annat argument
och det är det här

med att om man åker en kväll
eller en dag upp över Ångermanälven

och kikar och tycker det bubblar väldigt
mycket från vattnet

så är det mycket fiskar där tänker man.
Eller det kanske börjar regna.

Men det är faktiskt metan
som som kommer därifrån

och det har ju uppmärksammats
på senare tid

därför att forskare har räknat lite
på det där

och man har kommit fram
till att det kan motsvara ungefär 7 %

av växthusgasutsläppen i Sverige.
Då tycker man väl

att bara det skulle vara ett argument
för att plocka upp de här

och göra någonting vettigt av dem.
Som sagt, jag tycker

det har gjorts mycket analys.
Man har jobbat med många utredningar.

Men har någonting verkligen gjorts
åt det här problemet?

Nej, det tycker inte jag.
Då blev jag lite glad

när jag såg att regeringen
har gett Naturvårdsverket

ett uppdrag att utreda
just det här med metangas avgången.

Kan man minska det från fiber bankarna?
Det var en av frågorna.

Tittar man sedan i rapporten
så vad tror ni den säger?

Ja, vi ska utreda ytterligare.
Man litar inte riktigt

på forskarnas siffror här,
utan man vill veta mer om

hur stort det bidraget egentligen.
Däremot ger man förslag på hur jordbruket

ska förändra sig
och minska metangas utsläppen.

Men just fiber bankarna
ligger fortfarande kvar.

Sen om man tittar lite på debatten
så har den svängt lite grann,

för som ni ser till höger där
så finns det ändå några som säger

att försiktig man kan vara försiktig
att ta upp

de här ändå och göra något av det hela.
Där tror jag att just bio

och fiber projektet har varit delaktiga i
att bidragit till debatten.

Vi har sagt redan från början
att det här ska tas upp.

Varför? Jag har visat på några saker
som har med miljön att göra.

Men det finns även en anledning
till att vi kanske kan göra

lite mera lockande att ta upp dem.
Att inte bara en kostnad

för de som gör det, utan man kan också.
Som sagt, jag nämnde

att det var energirika molekyler
som fanns i det materialet också.

Att man kan alltså
framställa saker från det.

Så det vi har jobbat med dem
är att först kunna ta upp de här

på ett säkert sätt, involvera företag
som säger sig kunna göra det

och utvecklat utrustning
för att göra det redan då.

Ser ni där till den vänstra kanten
att det finns en hel del vinster

att få bara man tar upp det hela.
Sen har vi gjort biologisk rening

av det hela med olika typer av mikrober
och annat som jag tänkte

visa lite resultat ifrån.
Och sen det tredje steget

är att bygga upp en industri
just runt det här materialet.

Att framställa någonting
vettigt som är kommersiellt gångbart

och som är värdefullt.
Och det ser ni några exempel

som som vi föreslog
när vi lanserade det här projektet.

Det jag kan säga att vi har jobbat mest
med är väl att titta lite

på metaller, protein, lipider, kemikalier
och energi ifrån det.

Jag har sagt att jag skulle käka
en hamburgare i slutet av projektet

som var gjord på fiber material,
men där är vi inte riktigt idag

så det får bli
ett kommande projekt tror jag.

Så här var upplägget
och vi tror att det är bättre

att göra något åt det här
än att bara låta det ligga kvar.

Då kan vi väl ta ett resultat
som jag tycker ändå känns tryggt

och det är att det går att ta upp
det här materialet på ett säkert sätt

och det går att avvattnar det.
Det finns alltså företag

som har deltagit i projektet
och som har byggt utrustning bara

för att kunna göra det här på ett sätt
utan att sprida runt materialet.

Som ni ser på bilderna
i bilden i mitten exempelvis

så finns det man kan montera gardiner
från vattnet ner till botten

för att förhindra
att partiklar tar sig ut.

Och vi vet också
när vi har gjort våra egna försök

att när man avvattnar det här,
för det består ju kanske 90 % av vatten

det här materialet. Det är stora volymer
och då vill man minska ner det.

Bara att man avvattnar det
så är det nere på 10 %

av ursprungs volymen.
Då har vi analyserat på vattnet förstås

och sett att det verkar
som att det ser väldigt rent och fint ut.

Det betyder att det fortfarande
sitter kvar i materialet

och i det fasta materialet.
Det håller kvar med de här metallerna

och de här gifterna ganska väl.
Det betyder att det borde vara ganska lätt

att göra i stor skala också.
Det finns de som har byggt

också utrustning
för att automatiskt skanna områden

och pumpa upp sånt här material
att göra det

med helt automatiskt obemannade farkoster.
Det finns flera

som funderar på det här i alla fall
och det kan användas till andra sediment

och sånt också förstås.
Om man tittar på den blå tunnan

där i mitten, där var hur vi jobbade.
Vi hade olika metoder.

Vi. Testa tre olika metoder
och plocka upp material

tillsammans med företag.
Och vi har gjort det i kubik

volymer kan vi säga.
Det där är en avvattning utrustning

vi har gjort för att titta
på när vi har torkat materialet

genom att vattnet
rinner ut i den lilla tunnan där

och sen har vi analyserat på materialet
som är kvar

i det fasta och även det vattnet.
Det vattnet som avvattnas då.

Det finns många projekt som pågår idag.
Ni har en bild längst ner till vänster.

Känner kanske igen Östrand
där man vallar in ett område

där det ligger fiber material
och kommer att cementera in det

så vitt jag förstår
och låta det vara kvar på det sättet.

Men man är ju där
och rör och bökar i det där.

Man gjorde likadant vi vid
utanför Ortviken.

När man tittar på Petersvik
så gjorde man om hamnen där

och där var man också i fiber materialet
och bökade lite

och kanske flyttade det
och placerar på annan plats

istället för att som jag tycker ta upp det
passar på

när man har möjligheten, plocka upp det
då och avvattnar det och testa det lite

skala. Så tänk på det i framtiden.
Försök att göra det här på ett sätt

som gör att man plockar upp dem
och tar bort problematiken.

Så vad kan vi göra med det här materialet
när vi har tagit upp det då?

Jo, vi kan använda exempelvis mycket
och revidering

och det betyder
att man använder svamp helt enkelt

för att rena materialet.
Vi har jobbat ganska mycket

med naturens egna svampar
som vi har isolerat ifrån

våra skogar här i mellannorrland
och det är vita nötande svampar,

Alltså sådana
som jobbar på träd helt enkelt.

Bryter ner träd och är duktiga
på att bryta ner ligninet bland annat.

Men de kan också utnyttja socker
i cellulosa och hemicellulosa

på ett bra sätt, åtminstone hemicellulosa.
Så vi har tittat på

hur de här kan växa i fibrer material.
Då kan man titta på mycelet,

det som är under marken.
Man kan titta på svamp kropparna också.

På svampen ifall de kan ta upp
de här metallerna

och de här organiska gifterna
eller bryta ner dem på något sätt.

Här är några resultat.
Om ni tittar på bilden här till till höger

så har ni försöken hur de var upplagda.
Ni ser att vi har 01:01 område

där vi har fiber material.
Sen har vi ett område med lite gödning

till de här svamparna.
Sen har vi svampen i mitten där.

Då kan vi alltså jobba med det här
på ett sätt som gör att svamparna växer

som ni ser till vänster
där över det här fiber materialet.

Vissa av dem kollar man på till vänster
nedanför den bilden

så har ni en screening
av olika typer av av svamparter.

Vi tittar på vilka metaller,
vart de hamnar.

Och tabellen längst till vänster,
längst ner där,

där ser ni att tre av arterna
har vi tagit fram och lite extra

och ni ser att de samlar på sig
exempelvis bly och kadmium väldigt bra.

Arsenik kan inte göra det
så det blir högre halter i svampen

då i mycelet
än vad det är i själva fiber banken.

Tittar man till höger
så längst ner på bilden där

så har ni sett pilarna.
Har åkt omkring här nu

för har transformerats
från makt till PC i det här.

Så den vi har längst till vänster
så har ni innehållet i en stapel

som visar innehållet på fiber materialet
av pH och sen

har ni en pil som långt ner till vänster
som visar på att vi har halverat mängden

av PAH i fiber materialet med den svampen.
Tittar vi på svamp kropparna

så kan vi se samma effekt egentligen,
att det finns en hel del av metallerna

som tas upp och hamnar i svamp kroppen.
Så vi avgiftar materialet.

Och har man då arsenik så ser man
att det förändras koncentrationen

ganska mycket
om man går från trä fiber material

som svampen gärna växer på längst
till vänster

och längst till höger
längst upp till höger.

Där har ni resultatet.
För just det här att vi använder

fiber banken bara
som mat till den här svampen.

Så det finns möjligheter att få svampen
att plocka upp de här metallerna

i just svamp kroppen också.
Vi har tittat på 20 poly

cykliska aromatiska kolväten.
Här är några uppritade med strukturer

och sett vad händer med dem
om vi odlar svamp kroppar

i det fasta materialet? Jo, det visar sig
att jobbar man I100 procent fiber material

så tar man bort 75 % av
av de här PAH föreningarna

och det är ett ganska bra resultat
tycker vi då.

Hur är det då med växter?
Vi har tittat på växter också

om de kan rena materialet.
Vi har valt ut några växter som de här.

De har olika specificitet,
alltså de tar upp vissa olika typer

av metaller och föreningar.
Solrosen var jättebra på det här.

Den tog upp så mycket så den dog.
Men vill vi göra mer nytta

så ska vi kanske titta på ett gräs.
Det här gräset, vitgröe

som är ett gräsmatta frö kan alltså ta upp
om man tittar på ett år,

för det kan vi skörda flera gånger
så är det uppe i över 100 %.

Du kan alltså plocka upp allt.
När det gäller metaller tungmetaller

ifrån det här materialet. När vi odlare pH
ser inte lika positivt ut.

Vi hittade inte
några signifikanta data där.

Vi kan också använda materialet
för att göra något av det.

Det var steg tre där lite grann.
Här har vi tittat på

att använda jäst hästar
som vi har isolerat också här i regionen.

Vi kan alltså behandla fiber materialet
lite grann kemiskt,

exempelvis för att få dem att gå i lösning
och sen kan vi ta svampen

och göra en bio reaktor
som vi kör en fermentering

i och sen så låter vi det växa till.
Vi. Jästen växer till

förbrukar allt socker
som ni ser på bilderna.

Sen kan man separera ut den här biomassan
och i biomassan.

Finns det då ungefär 70 % av vikten
så är det fett.

Fettsyror, Fett, lipider.
De kan man antingen göra hyddor

och fracking på som man gör HVO diesel
eller också

kan man göra biodiesel
av det här genom att för estrar.

Och tittar man lite på batteri metaller
som exempelvis så har man möjligheter att.

Pilarna till vänster
visar på några batteri metaller

som finns mera i fibern än i trämaterialet
som det ursprungligen kom ifrån

då det har anrikat
eller tagit upp ifrån omgivningen.

Det finns andra metaller som pilarna
till höger visar på

att det finns en hel del
andra värdefulla metaller.

Tabellen till vänster
visar sedan två år sedan.

Räknar lite på det där
med hjälp av siffror

från länsstyrelsen och från SGU.
Det kanske handlar om 1 miljard

ungefär i Västernorrland.
Bara plocka upp de där metallerna

och utvinna dem.
Så vad händer nu?

Vi jobbar vidare med det här
med ett litet projekt

som är finansierat av av
både din stiftelse under det här året

där vi kan titta mer på bioenergi.
Vad kan de här mikroberna göra?

De kan göra vätgas,
De kan göra lipider förstås.

Samtidigt kan de plocka upp metaller.
Vi kan göra det här

båda sakerna samtidigt.
I det här projektet

tänkte vi
och jobba mycket med fiber bankar.

Men vi kan jobba med andra material också.
Ett nytt projekt

som också har startat alldeles nyligen.
I år så tittar vi på

att försöka rena fibern
från organiska gifter

med hjälp av kompostering.
Det är ett försök

som kommer att skalas upp
med hjälp av företag,

så vi kommer att göra det
i ganska stor skala

för att kunna rena fiber bankarna.
Det är inte något

som vi har tittat på tidigare.
Ett ytterligare projekt

som är nyligen beviljat
där vi kommer att jobba

med att göra biokol och tillsätta det
till den här komposteringen

för att få en bra kolsänka
och för att kunna förbättra

också förhindra avgång av växthusgaser
när vi gör komposteringen.

Just pyrolys har vi testat lite grann
med fiber bankar också.

Vi har visat att vi kan rena dem
genom att göra pyrolys eller HTML.

HTC exempelvis till viss del
och på så sätt

kan vi göra pyrolys på fiber.
Man kan använda det

till den här jordförbättring produkten
som vi får ut även

från det här som är tänkt då.
Sen är det nya projektet

som just är inlämnat
som beslut kommer i dagarna

som heter egentligen Cirkulär biomassa
tre punkt noll.

Det talar om att jag har gjort
ett tredje försök med det där,

så vi hoppas verkligen
att den här gången går igenom.

Då kommer vi att ta det här
ytterligare ett steg,

att försöka verifiera det ytterligare.
Införa lite nya parametrar,

titta mer på PFAS som nämns som nämnde här
som vi vet finns i fiber banken

och som kommer ut
fortfarande från industrin.

En hel del PFAS.
Så det kommer vi att kika lite mer

på det nya projektet.
Det här är sammanfattningen

av det bidrag som jag lyfter fram nu.
Just här i alla fall, som vi har gjort

till förhoppningsvis Timrå
och Sundsvalls kommuns nytta också.

Inte bara vår egen som forskare,
utan vi försöker ha det tillämpat

och försöker komma
så långt vi kan i våra projekt.

Det kommer ut.
Det finns en slutrapport som man kan läsa

som är gjord enligt
Tillväxtverkets rekommendationer,

så det är inte så mycket vetenskap i det,
men i alla fall lite grann om nyttan.

Så den finns att få. Och sen är det på väg
ganska många artiklar

i år om just vi gör
en fiber resultat och så.

Vad händer nu då?
Vem tar hand om det här resultatet?

Jag hoppas att någon gör det.
Det här är min vision,

i alla fall för framtiden.
Att det kommer att byggas mycket

bio reaktorer runt våra industrier,
både de gamla och de nya som kommer.

Och att man kan bygga upp någonting
som är hållbart cirkulärt

för för vår region.
Den okände poeten tänker jag inte nämna

vem det är
som har myntat det där nya uttrycket.

Men tack så mycket till er
och tack så mycket till våra partners

och våra forskare
på universitetet och våra finansiärer.

Tackar!

Men tack Erik! Då ska vi se
om vi har några frågor i publiken.

Jag hörde att det inte var några frågor
på chatten så.

Hej Eva-Marie från Sundsvalls kommun!
Det här är ju ett fantastiskt

intressant projekt. Det är ju super
och man kan ju undra

varför det inte gjorts tidigare.
-Bra fråga. Varför inte gjorts tidigare?

Man har väl som jag sa,
man kanske är lite rädd

att röra i det här. Man har alltid sagt
att det här kommer att sprida sig

om vi rör i det.
Det kommer att bli besvärligare

om vi börjar peta i det.
Men som sagt, vi kan ju titta

hur besvärligt det är redan idag
med hur vi har spridit dioxiner och PCB

och annat vi inte kan göra
att vi kan äta vår fisken

så vi kan inte ens använda
det till fiskfoder

utan att renare den fisken
som vi har utanför våra kuster.

Vad? Vad tänker man?
Jag tänker det är jättemånga ställen

i Sverige som har samma problem.
Vad ser du för reaktion av den industri

som har varit källa till problemet?
-Det är historiska saker där,

det säger man ju från industrins håll.
Det är ofta vi vet hur besvärligt

det är med kvicksilver i tunnorna
här i Essvik,

tills man hittar någon som är skyldig.
Det är ju jättesvårt.

Om omstruktureras, ombildas företag
och så vidare,

så det är sällan någon som vill ta på sig
den här kostnaden.

Det är därför vi tittar lite
på det med att försöka hitta

produkter som lockar lite mer.
Att verkligen ta de här kostnaderna

som det ändå blir
när man plockar upp det och renare

och kan producera något av det.
Det skulle vara ett litet plåster på såren

om man gör en miljö tjänst
och samtidigt få höjda värden

på sina aktier i företaget
för att man gör den här miljö tjänsten

så kan man även producera något åt det.
Jag tror det är det krävs

både morot och piska
så det gäller även från er inom kommunen

och från andra
som också stiftar lagar och regler.

Att både tvinga
men även locka företagen att ta ansvar.

Och man måste dela ansvaret förstås,
att staten och regionerna

och kommunerna också gör det.
-Jag tänker lägga till också

att man från länsstyrelsens sida
och från statens sida

har varit fokuserade på mark tidigare,
att man vill stoppa källan

först innan man är ute i sedimenten
och jobbar. Men sen 04:05 år tillbaka

har de här objekten,
som vi säger fiber banken

blivit egna objekt
och då finns det ett tillsynsansvar

som länsstyrelsen driver.
Och vi kan väl säga att vi här i Sundsvall

har haft ett bra arbete
med de industrier som vi är berörda av.

Men det finns en laga gång
som måste få löpa på där också.

Än i hoppfulla.
-Ja.

Jag är hoppfull. Men Erik.
-Swärd ifråga.

Jag är alltid tveksam
när det gäller ekonomi kontra miljö.

Det kostnader är viktigare
än att vi sabbar vår miljö.

Så jag är lite fortfarande tveksam
om det kommer att ske något.

För det har gått så lång tid och vi vet
och vi vet vad problemen är.

Så det gäller bara att någon tar ansvaret
och törs göra det här och testar.

Jag hoppas att man gör det vid nästa gång
man gräver eller ska gräva eller röra

eller flytta några massor som är fiber.
Massor att man provar att ta upp det här.

Vi har en fråga i chatten också.
-Ja precis. Det är Hans Erik Nilsson

som som frågade här Hur
ser det ut nationellt

med olika initiativ inom området?
-Det finns ju SLU och Uppsala universitet

har jobbat med det parallellt
med oss kan man säga.

Lite olika idéer
att man skulle täcka över materialet

och att man skulle mäta lite
på gas avgången

och ta reda på hur mycket metangas där
och metangas

som tar med sig gifterna
upp när de avges och så vidare.

Så det finns ju en del
som har jobbat med lignin.

Cellulosa material
är det många som jobbar med,

men kanske inte just med fiber materialet.
Så jag tror att det inte någon

mer än vi som har börjat jobba
med att försöka hitta produkter ifrån det

trots att det är väldigt närbesläktat
med annan lin och cellulosa material.

Stort tack! Tack.