Utvärdering av aktiviteter gjorda i två av Sundsvalls kommuns grundskolor - Mittlyftet 240423

Tack för att komma hit
och presentera den här studien.

Det är en begränsad studie i en förstudie
som jag också nämnde

att de höll på med,
men det kan jag säga på en gång.

Trots att den är en begränsad,
även empirisk insamling

så är resultaten intressant faktiskt.
De är överraskade i tydlighet tycker jag.

Resultaten som gör att att
både jag och jag hoppas Roger

håller med om det.
Att det går att använda framöver

också ganska mycket.
Vi kallar det för en meta analys i början.

Det står för någonting.
I själva uppdragsbeskrivningen

för den här studien
så står det att att vad vi ska göra

är att ge analytiska slutsatser.
Det betyder att när vi har gjort studien

och den ligger där lite över ex ifall
någon är intresserad

efteråt när vi har gjort den
så har vi inte lagt ner tid

på att göra
fylliga empiriska beskrivningar

av det material som vi har samlat
in, utan vi har fokuserat

där, försökt fokusera i alla fall
att dra de här slutsatserna

av och se hur det bär i förhållande
till bakgrunds faktorerna.

Roger är här.
Roger har varit med i referensgruppen

till den här studien.
Jag ska återkomma till Roger och skälet

att han står här framme.
Det är för att Paul,

som var projektledare för kommunen,
har slutat sin tjänst.

Men då har vi ändå
en kommunrepresentanter.

Ja du Roger, du är rektor rektor.
-På en skola.

Så jag är en av de här skolorna
som är med i det här projektet. Ja.

Jättebra. Bakgrunden till vår studie
är alltså den problemställning

vi hade att förhålla oss till.
Det var att analysera

och återigen meta analys och analysera
vad som är viktigt att beakta gällande

de här rektorerna aktörernas erbjudande
om olika insatser på skolan.

Då kan man säga att en del av bakgrunden
till det här är

ju att att om man skulle få extern hjälp
så kan ju det ses som

någonting väldigt positivt,
ett bidrag till skolans verksamhet.

Men samtidigt finns ju en potentiell risk
här i att det blir.

Om det blir väldigt många
så kan det ju vara problem

att hantera rent ute, eller hur Roger?
Eller ja.

Så är det.
För det är inte så att det är få aktörer

som vill vara behjälpliga i resan
med att stötta elever och ungdomar.

Så det är det finns mycket.
-Och det är både i förhållande

till mängden volymen aktiviteter
som ska göras i förhållande

till den tid som skolan har att göra det.
Man är också satt att göra i undervisning

allting annat.
Men det kräver ju väldigt mycket

om det är många
olika aktiviteter i samordningen.

Och ni i skolan,
ni har ju ytterst att följa läroplanen

och leva upp till läroplanens krav
och vad skollagen säger.

Och då måste man värdera
huruvida de här externa

intressenternas deltagande
faktiskt är ett bidrag i det eller inte.

Det är bakgrunden till det.
Syftet med studien var

att vi skulle utvärdera resultatet
på några utvalda aktiviteter

i två av Sundsvalls kommuns grundskolor.
Det här för att möjliggöra

en typ av analys.
Om de här insatserna har någon betydelse

överhuvudtaget, det vill säga,
är det bara en belastning för skolan

med de externa deltagarna
eller bidrar det på något sätt

på vårt arbete? Det var uppgiften
och då kan man säga

att det är några utvalda aktiviteter här
och vilka aktiviteter

som vi studerade och gjorde.
Dokument, analyser kring intervjuer med

och allt det här var.
Det valdes ut av rektorerna

på de här två skolorna som är studerade.
Så de fick värdera vilka aktiviteter

de trodde var
eller ansåg vara mest intressanta.

Studera. Givet den här bakgrunden
och då blev det ett antal på på var

och en av de här skolorna
med en sinsemellan

variation kan man säga
då de som har jobbat

med den här studien, det har varit förutom
jag så har det varit Malin Holmström

Rising som sitter där nere
och gömmer sig nästan.

Nej, hon har varit med där
och sen har det varit Emil Pettersson

i Sundsvalls kommun.
Och Emil. Han är gymnasielärare i svenska

och samhällskunskap
på Sundsvalls gymnasium

och vi fick då tillåtelse av rektor
i hans skola att han fick kliva av

och fick betalt
för att delta i den här studien då.

Förutom det här så har Paul Christenson
har varit med från kommunen

och så har vi haft den här styrgruppen med
och den var viktig med två stycken

erfarna rektorer inom just skolor
som har en del

av elev populationen, i alla fall
från socioekonomiskt.

Utsatta områden.
Roger är en man med all den erfarenhet

som han har Det och Johan.
Johan Karlsson är en annan rektor

som har varit med i referensgruppen
och sen har Lena Boström

från Mittuniversitetet
också varit med i det här.

Den material samling vi har gjort
är att vi har gjort intervjuer

med tre kategorier kan man säga.
Dels har vi gjort intervjuer

med rektorerna,
dels har vi gjort intervjuer

med representanter för lärarna.
Om rektorerna har ett perspektiv

så kanske lärarna
skulle ha ett annat perspektiv.

Sen har vi också gjort intervjuer med dem.
De representanter som har funnits

som viktiga representanter
för de externa organisationerna

som har deltagit
i de här olika aktiviteterna.

Det har gjort att vi kan se
på samma aktivitet

utifrån tre olika perspektiv ett.
Von oben eller

ett övergripande perspektiv.
De som faktiskt jobbar med i skolan

i förhållande till eleverna
och aktiviteterna

och de externa intressenterna.
Förutom det så skickade vi också ut

en enkät till samtliga grundskolor
i Sundsvalls kommun

och tanken med det var
att vi skulle få en bild

över hur det såg ut i Sundsvalls kommun
och då skulle vi kunna titta på materialet

utifrån och titta om man har en grundskola
i utkanten av stan

eller i centrum, socioekonomiskt
utsatta områden

eller välmående områden och så där.
Problemet är bara.

Och sen skulle vi kunna jämföra
det resultatet

och så gå ner på de här två skolorna
och fördjupa förståelsen

genom alla de här olika intervjuerna.
Problemet var bara

att vi fick väldigt få svar.
Vi fick två eller två

och en halv
tre svar från skolorna som kom in

och det gjorde
att den här jämförelsen föll lite grann.

Men vi hade tur för de skolor som svarade.
Det var inte socioekonomiskt

utsatta skolor.
Det var en i utkanten och en i mitten.

Då kunde vi jämföra resultaten
med de här två casen

som vi har tittat särskilt på.
Men lite olyckligt att vi inte fick fler.

Nu kommer vi till viktiga delen.
Vilka slutsatser

drar vi från den här studien?
Jag tycker att den är faktiskt intressant,

väldigt intressant. Och i någon mening
var den lite förvånande för mig.

Kanske inte för dig Roger,
men för mig var det lite

så att det var tydliga resultat.
Man kan säga att i förhållande

till den idé
som har funnits från från kommunens sida

som jag uppfattar det,
är att man att man kan jobba med externa

aktörer i socioekonomiskt utsatta områden
för att få en bredd

eller variation i olika aktiviteter
för att stötta eleverna.

Så kan man väl säga
att det har varit framgångs skull.

Eller framgångsrikt heter det.
Ja, det har fyllt sin funktion

på olika sätt.
En slutsats är alltså att insatserna

har speglat problembilden
och behov som har funnits i skolorna.

Och det har funnits en ganska stor bredd
i typ av insatser i de här två skolorna

jämfört med de andra 02:03
som vi fick in genom enkäterna.

Man kan också se att de här skolorna
i socioekonomiskt utsatta områden

har många fler insatser som genomförts,
särskilt i LOV aktiviteter,

än de övriga skolorna.
Så man. En bild är att skolorna

i de här socioekonomiskt utsatta områdena
har en viktig funktion

som nav för olika typer
av positiva aktiviteter i lokalområdet.

Och det är bra samtidigt som
det kan utgöra ett potentiellt problem

genom arbetsbelastningen.
En annan slutsats från utvärderingen

är att de här att
att vi har en större variation av externa

aktörers deltagande i skolan i de här två
socioekonomiskt utsatta skolområde

än på övriga skolor.
Det kanske speglar någonting

av problembilden också. Roger. Ja.
-Så är det.

En väldigt stor variation med.
Det kan vara bostadsföretag,

det kan vara boende i området,
det kan vara ICA handlaren,

det kan vara allt möjligt
som vill samverka.

Problembilden är vidare
inom de socioekonomiskt utsatta områdena.

Om man har en en upp
en mycket olika aktiviteter

för att svara upp mot det
så betyder det ju

att de aktiviteterna kan vara hjälpsamt.
Potentiellt stöd om det inte blir

så att det sker utan eftertanke
på varför man gör vad syftet är

och att det inte så att säga
stör den ordinarie skolverksamheten

på olika sätt.
Det ska vi återkomma till.

Den tredje slutsatsen från utvärderingen
är att även om det har funnits

mycket engagemang i
att dra igång olika aktiviteter

så är det inte lika tydligt
vilka effekterna resultatet

av dem har varit. Vill du kommentera det?
-Ja, men så här är det

om vi knyter ihop säcken
där ni lyssnar på NPF innan.

Både Johan och jag
har väl någon form av NPF

så vi är pigg på att göra saker.
Men när vi sen ska utvärdera

så vet vi inte vad vi ska utvärdera
för vi har inget direkt syfte med det

innan vi kliver på
och vi gör en massa grejer och sen så.

Ja ja vet inte.
-Ni vill väl?

Ja, och de här lärarna
som har initierat olika aktiviteter

vill väl och vill se det
som ett instrument.

Men men, man är inte konsekvent.
Vi tänker igenom kanske

fullt ut vad resultatet.
-Om vi får pang för pengarna så att säga.

Ja.
-Och den sista slutsatsen

av det här materialet
är att det fanns nästan inga insatser

för formell uppföljning
och utvärdering av projekten.

Vad lär vi av det här?
För att sedan kunna gå vidare i.

Det är dock sagt i formell mening.
I realiteten så är ju vårt intryck

att att utvärdering kan ske
lite informellt,

det vill säga
att det sker i klassrum situationen.

Det sker genom att man ändå har kunskap
om vad de här resultaten är,

men man gör det inte formellt.
Och vi menar då vi som har skrivit

den här rapporten att det är ett problem.
För vad som händer med det

är att det blir så person bundet.
Vi har inte med oss någon levande historia

som man kan använda sig av.
Så insatser för för utvärdering

och eftertanke, gemensam diskussion
och form av kollektivt lärande skulle,

tycker vi som har skrivit varit bra.
Vill du som avslutning även kommentera

utifrån kommunens perspektiv?
Vad? Erfarenhet?

Nej, men det som vi ser väldigt positivt
på ett sånt

här samarbete vi är på Våra skolor
är duktiga på att göra saker,

men vi är sämre på att utvärdera
och följa upp

så det är viktigt
att vi får det som syn på de här sakerna.

Jag vet också att förvaltningsledningen
tycker också att det är intressant

och titta på alla de här insatserna
börjar bli en del

av vårt kvalitetsarbete,
vårt systematiska kvalitetsarbete

så att vi faktiskt då gör insatser
som faktiskt gynnar huvuduppdraget.

Och det är att att att eleverna
ska utveckla

och inhämta kunskaper och värden.
Det är det som är vårt huvuduppdrag.

Så att ja.
-Det måste man säga

att de aktiviteterna gör faktiskt.
De har varit användbara även

om man kan möjligen ha lite synpunkt
på processen kring hur man jobbar med det.

Om det är någon som är intresserad
så tog jag med några

över exemplar av vår rapporter
och den ligger där på bordet

ifall ni intresserad.

Vi kan väl tillägga det också
att är det någon

som är intresserad av rapporten
digitalt så kan man väl skriva

sin mejladress
eller ett eget separat chatt meddelande

till vår Zoom ansvarig Helen
så skickar vi den digitalt.

Ska se om vi har några frågor.
-Jag är ändå från Sundsvall.

Jättespännande!
Jag tänker att de aktörerna

här tycker de också att det är
väldigt otydligt vad deras syfte.

Vi flyttar in lite grann.
-Vi får lite gröna linjer att förhålla oss

till så syns vi också.
-Det är ofta de som initierar.

Vi har otroligt mycket samarbeten vi har.
Socialtjänsten träffar jag varje vecka.

Vi har en samordnare i resan
som håller ihop aktiviteterna.

Fritidsgårdens chef
träffar jag också varannan vecka.

Vi har polisen träffar. Så att jag tror
att de har det som en tydlig idé.

Men det som kan bli en krock
är att vårt uppdrag inom skolan

så att det inte sker på bekostnad av det
för skolan som är navet i Bredsand.

Det är där vi har aktiviteter,
alltid ungar på skolan.

Andra rektorer är liksom.
Det är lugnt på skolan under sportlov

så då ska jag planera.
Samma sportlov varje år

och det ska vara lovskola.
Det ska vara massa aktiviteter och så att.

Då tänker jag att det känns ju
som att det finns lite likheter

med förra projektet.
Det här med att det måste finnas någon

som har ansvar
för samordningen och helheten liksom.

Vi har ju en som jobbar 50 % som det,
men det är egentligen alldeles för lite.

Hon sitter ju på kultur och fritid
och är fantastisk.

Hon går inte pension ska jag säga.
Hon ska vara föräldraledig.

Ja, så är det.
Men det är jättemånga aktörer

som vi har med
och vi har även privata fastighetsägare

är med regelbundet.
Bostadsrättsföreningen Strandparken

vill hjälpa ungarna att läsa
som är nio stycken pensionärer

som vill läsa under skoltid,
så det är inte svårt att hitta sådana

som vill samarbeta.
Så är det.

Men det är en stor samordnings komplexitet
när jag ska vara pedagogisk ledare

för den verksamheten.
-Jag dristar mig

till en sista snabb fråga.
Om ni skulle gå vidare med det här,

vad vill ni titta på då?
-Jag skulle vilja jämföra resultatet

med med resten
av grundskolorna i Sundsvall

så att man får se om det här
är bara ett slumpmässigt två exempel.

Och ifall vi kan förstå det här
i förhållande till skolor

som små som inte ligger i de här områdena.
Det tycker jag skulle vara intressant.

Enkäten egentligen syftade till
så att vi kan göra det till större.

Sen tycker jag att en viktig slutsats
är att externa

aktörers deltagande i skolan kan vara bra,
särskilt som det verkar

i socioekonomiskt utsatta områden
där man behöver vuxenvärlden

på olika sätt.
Men det måste ske utifrån ett syfte

och det måste ske reflekterat.
Nu är det lite mycket ad hoc

och att man därför man blir engagerad
i en fråga eller någonting sånt.

Och den just formerna för genomförande
behöver man fundera igenom

så att det inte belastar
den övriga skolans verksamhet.

Övriga verksamheten i skolan som.
-Jag är ensam rektor.

Jag har väldigt liten skola,
lite få stödfunktioner.

Det är jag som är navet
kring alla insatser så det är också.

Det blir en väldig arbetsbelastning.
Jag sitter kanske

tre fyra timmar i veckan,
har möten med externa kontakter.

Så mitt rektor skap ser ju helt
annorlunda ut än

på många andra ställen då.
Och väldigt få stödfunktioner

runt om i det.
-Det kräver mycket av det.

Jätteintressant. Stort tack!
Tack!