Tid för Guds fred – ekumeniska året 2025

Hur kommer det sig att vi har det
ekumeniska åretid för Guds fred just -

nu? Det kommer av det ekumeniska -

mötet i Stockholm 1925 och av det
ekumeniska mötet i Nicea 325.

De har på olika sätt varit
viktiga hållpunkter.

Men i Sverige hade mötet 1925 en
avgörande betydelse.

Det satte fart på den
svenska ekumeniken.

Men man måste komma ihåg att det
ekumeniska mötet i Stockholm 1925 var -

inte ett möte i första hand för att
kyrkorna skulle ha det bra tillsammans.

Utan det växte fram ur insikten
att Europa låg i ruiner.

att alla var fiende med varandra, -

men att kyrkorna var en kraft som
genom att samlas kunde visa på -

enighet och föra freden framåt.

Även nu är det lite oroliga tider med
krig också i vårt närområde.

Hur ser ni att det här ekumeniska året
kan inge hopp och vara stärkande då?

Men det är så viktigt i det samhälle vi
lever i just nu med den världsbilden vi -

har och med det världsläget vi har att
komma ihåg att fred och hopp det är det -

som är det slutgiltiga målet. Det är så
lätt att fastna i de här samtalen om -

upprustning, krig, att vi måste göra oss
beredda för sämre tider.

Men någonstans så är det slutgiltiga
målet inte de sämre tiderna utan de -

positiva Guds fred som breder
ut sig över hela jorden.

Jag tror att det är så extra viktigt att vi
firar det ekumeniska året just nu.

För vi är i en tid när vi behöver det här
hoppet och när vi behöver också få ta -

hoppet ut i offentligheten
och prata om det.

Ekumenik är ju inte bara någonting som
händer i de slutna rummen, -

utan det är någonting
som berör oss alla, -

människa till människa. Fred byggs inte
bara genom fredsförhandlingar, -

utan det byggs också mellan varje
människa som lever varje dag -

tillsammans.

Ekebiskop Martin, du har pratat
om hoppets arkitektur.

Vad är det för någonting?

Jag har lyssnat väldigt mycket på olika
sammanhang där jag ser att hopp växer -

och fordas och där hoppet lever och
ger människor energi.

Jag tror att det finns fyra stycken
beståndsdelar som man faktiskt aktivt -

kan arbeta med. Det
första är gemenskap, -

att vi slutar oss samman. Det gör vi när
det är mörkt men det gör vi när vi -

vinner något gott. Det andra är ord.

Vi behöver sätta ord på både vår ångest -

men också på de goda mål
som vi vill fram emot.

Vi behöver höra andras berättelser och
det gör vi inte minst i våra skrifter.

Det finns för varje läge i livet någon i
Bibeln som räcker upp handen och -

säger det där har jag varit med om. Så
här gick jag framåt i det.

Den tredje faktorn i hoppets
arkitektur är bön.

Att vi vänder oss till Gud med både det
som gör ont men också vår längtan.

Efter att vi ska kunna göra något
tillsammans och att Gud ska ge oss -

kraft i det. Och det fjärde är handling.

Gör något tillsammans.

Gemenskap, ord, bön och handling.

Hoppets arkitektur.