Tid för Guds fred – ekumeniska året 2025

– Hur kommer det sig att vi
har det ekumeniska året

Tid för Guds fred just nu?

– Det kommer av det ekumeniska -

mötet i Stockholm 1925 – och av
det ekumeniska mötet i Nicea 325.

De har på olika sätt varit
viktiga hållpunkter.

Men i Sverige hade mötet 1925
en avgörande betydelse.

Det satte fart på den
svenska ekumeniken.

Men man måste komma ihåg att det
ekumeniska mötet i Stockholm 1925

var inte ett möte i första hand för att
kyrkorna skulle ha det bra tillsammans.

Utan det växte fram ur insikten
att Europa låg i ruiner,

att alla var fiende med varandra, -

men att kyrkorna var en kraft som
genom att samlas kunde visa på -

enighet och föra freden framåt.

– Även nu är det lite oroliga tider
med krig också i vårt närområde.

Hur ser ni att det här ekumeniska året
kan inge hopp och vara stärkande då?

– Det är så viktigt i det samhället vi
lever i just nu med den världsbilden -

vi har och med det världsläget vi har
– att komma ihåg att fred och hopp är

det som är det slutgiltiga målet.
Det är så lätt att fastna i de här -

samtalen om upprustning, krig, att vi
måste göra oss beredda för sämre tider.

Men någonstans så är det slutgiltiga
målet inte de sämre tiderna utan -

de positiva – Guds fred som
breder ut sig över hela jorden.

Jag tror att det är så extra viktigt att
vi firar det ekumeniska året just nu.

För vi är i en tid när vi behöver det här
hoppet och när vi behöver också få ta -

hoppet ut i offentligheten
och prata om det.

Ekumenik är ju inte bara någonting
som händer i de slutna rummen, -

utan det är någonting som berör
oss alla - människa till människa.

Fred byggs inte bara genom
fredsförhandlingar, utan det byggs -

också mellan varje människa
som lever varje dag - tillsammans.

– Äkebiskop Martin, du har
pratat om hoppets arkitektur.

Vad är det för någonting?

– Jag har lyssnat väldigt mycket på olika
sammanhang där jag ser att hopp växer -

och frodas och där hoppet
lever och ger människor energi.

Jag tror att det finns fyra stycken
beståndsdelar som man faktiskt -

aktivt kan arbeta med:
Det första är gemenskap, -

att vi sluter oss samman. Det gör vi
när det är mörkt men det gör vi när vi -

vinner något gott. Det andra är ord.

Vi behöver sätta ord på både vår ångest -

men också på de goda mål
som vi vill fram emot.

Vi behöver höra andras berättelser och
det gör vi inte minst i våra skrifter.

Det finns för varje läge i livet någon i
Bibeln som räcker upp handen och säger:

”Det där har jag varit med om.
Så här gick jag framåt i det.”

Den tredje faktorn i hoppets
arkitektur är bön.

Att vi vänder oss till Gud med både det
som gör ont men också vår längtan.

Efter att vi ska kunna göra något
tillsammans, och att Gud ska ge oss -

kraft i det. Och det fjärde är handling.

Gör något tillsammans.

Gemenskap, ord, bön och handling.

Hoppets arkitektur!