Höörs kommunfullmäktige 13 mars 2024

Ja, klockan är sju.

Innan vi startar sammanträdet så vill jag tala om,

att vi har våra utrymningsvägar till höger och vänster.

Här framme och så har vi den där vi kom in. Man känner

sig som en stewardess, men det ska sägas.

Vid varje sammanträde.

Och därmed så vill jag förklarar dagens sammanträde för öppnat.

ärende nummer ett, sammanträdet tilltjännagivande

och fastställdes av föredragningslistan.

Tilltjännagivande av sammanträdet har utfärdats den 6 mars

2024 av anslaget på kommunens digitala anslagstavla samma dag.

Samtliga ledamöter och ersättare har fått föredragningslista och handlingar

genom elektronisk kallelse till sisseronassistenten 6 mars 2024.

Beslutar KF att tilltjännagivet om sammanträdet har utfärdats på ett korrekt sätt?

Och så har vi att fastställda föredragningslistan

någon har små synpunkter på dagens föredragningslista.

I så fall kan det vara fullmäktig beslut att fastställa dagens föredragningslista.

Tack! Nummer två, det är upprop.

Fredrik Stålhanske, närvarande. Oscar Waspjär, närvarande.

Centerpartiet Magnus Hara, närvarande.

Maria Jönsson, anmält för hinder och ersätt av Martin Olsson, närvarande.

Liberalerna Anna Ramberg, närvarande.

Mattias Svensson, närvarande.

Kristdemokraterna Martin Ekstrand, närvarande.

Margareta Johansson, närvarande.

Socialdemokraterna Lena Stigstotter, närvarande.

Stefan Lissmark, närvarande.

Mona Schill Ingvarsson, anmält för hinder och ersätt av Claes Paulsson, närvarande.

Gill Andersson, närvarande.

Kent Staff, närvarande.

Eva-Lisa Forssell, närvarande.

Jan Varder, anmält för hinder och ersätt av Göran Dahlgren, närvarande.

Vänsterpartiet Olle Krabbe, närvarande.

Christer Lindqvist, närvarande.

Pierre Malmberg Nyborg, närvarande.

Miljöpartiet De Gröna, rågor och vänner, anmält för hinder

och ersätt av Andrew Briggs, närvarande.

Maria Trudson, närvarande.

Sverigedemokraterna Emma Öster, närvarande.

Stefan Liljenberg, närvarande.

Helena Lindblom Olsson, närvarande.

Marie-Louise Palm, närvarande.

Lars Andersson, närvarande.

Eskil Öhrm, närvarande.

Jack Ljungberg, närvarande.

Hans Klär, närvarande.

Medborgare i samling Anna Jung, närvarande.

Tom Espegård, närvarande.

Rolf Streifert, närvarande.

Lena Larsson, närvarande.

Och Anders Netterheim, närvarande.

Ersättare Johan Kristell, närvarande.

Johan Hållman, närvarande.

Anna Henriksson, närvarande.

Jan Malmgren, närvarande.

Carina Wetterquist, närvarande.

Ingmar Christensen, närvarande.

Katerina Gisow, närvarande.

Kristina Persson, närvarande.

Kristdemokraterna Erik Martensson, närvarande.

Lena Olsson, närvarande.

Socialdemokraterna Jessica Homoné, närvarande.

Lena Rosén, närvarande.

Vänsterpartiet Karolina Frick, närvarande.

Bengt Johansson, närvarande.

Miljöpartiet Kerstin Fonsätt, närvarande.

Sverigedemokraterna Lucas Nilsson, närvarande.

Willy Wikborn, närvarande.

Ingrid Karlsson, närvarande.

Ismo Peckinen, närvarande.

Jenny Svensson, närvarande.

Anders Andersson, medborgarsamling, närvarande.

Hans-Nava Barrafoss, medborgarsamling, närvarande.

Det ska vara samtligen.

Har de alla uppropade?

Då finner jag att det är 41 beslutande ledamöter, närvarande.

ärende nummer tre val av justerande och

bestämmande av tid för protokollets justering.

Förslag för att justera dagens protokoll i Magnus Haara

Centerpartiet och olle krabbe Vänsterpartiet

beslutar fullmäktige att utse de förslag att justera dagens protokoll.

Och det justeras dagens protokoll elektroniskt

onsdagen den 20 mars, 20.24 klockan 16 och 30.

Fem information och det är IT-kommuner i Skåne AB, alltså Unicom,

som jag bjudit hit för att informera om sin verksamhet.

Och då, för den skulden, hälsar jag vd Cecilia Alveson.

Välkommen hit, varsågod! Tack så mycket! Trevligt för att vara här.

Cecilia Alveson heter jag vd för Unicom och det

har jag varit sen 2016 när bolaget bildades.

Unicom har ett uppdrag att leverera en stabil och säker och robust it-miljö.

Vi ska vara en resurs för ägarna i samverkan.

Vi ska också vara en aktiv part i verksamhetsutvecklingen och se till att

resurseffektiviteten kommer alla ägare till gang. Så det är det som är vårt uppdrag.

Om vi tittar tillbaka hur bolaget egentligen kom till så får vi gå ända tillbaka till 2011,

för det var då IT-avdelningarna i Hörby kommun och i Hörskommun slugs ihop.

Det var då namnet Unicom kom till.

Det här slog såväl ut så att Östra Gören kommun visade intresse för att bli en del av det här samarbetet.

I samband med det så bildades ett samverkansprojekt där man bland annat tittade på vilken associationsform man skulle ha.

I slutet av 2015 landade man i att föreslå att ett aktiebolag skulle bildas.

I juni 2016 är bolaget bildat och vi har då ett uppdrag som enbart driftsbolag.

Där vi levererar serverdrift, systemdrift och support. 2020 så är vårt uppdrag breddat.

Vi har då fått ett uppdrag att även vara den här utvecklingsorganisationen,

den här plattformen för samverkan och den här möjliggöraren till samverkan mellan kommunerna

i fler frågor än det som är it-drift, även i det som är verksamhetsutveckling, digitalisering.

Samtidigt så är det så att vi får en fjärdedelägare.

Osby kommun kommer med som en del av Unicom-familjen.

2020 så jobbar vi väldigt mycket med att dels migrera in Osby kommun

men också att ta fram en organisationskiss för hur vi skulle leverera den här samverkansorganisationen.

När det gäller samverkansorganisationen så fattade våra ägare ett beslut om hur den skulle se ut i september

och sen realiserar vi den 2021. Hösten 2021 så tas det beslut om och vi får ytterligare två delägare.

Sjöborg på Möller kommun är också med i Unicom-familjen.

Det är där vi är nu. Vi är ett icke vinstdrivande bolag. Självkostnadsprincipen gäller.

Våra ägare är också våra kunder. Vi levererar enbart till våra ägarkommuner.

Vi kan också leverera till de kommunala bolagen som ägs av de här kommunerna

om vi kommer överens om det.

Det är inte alla de kommunala bolagen som köper tjänster från oss.

Det vi ser som en möjlighet hela vägen från bildandet är det här med kompetensförsörjningen.

Vi har en större it-miljö, vi har fler utmaningar, en större komplexitet och större volymer

vilket ger en möjlighet för medarbetarna att få en djupare specialistkompetens

vilket är attraktivt för de tekniker som jobbar hos oss.

Det blir också en större part på marknaden.

Det ger volymfördelar, bland annat när det handlar om hårdvaruinköp som datorer

och också när det gäller licenser till exempel där vi har fått bättre priser

ju fler vi har blivit i bolaget. Och så har vi det här med stordrift.

IT-drift är väldigt lämpligt för stordrift.

Det är bara att inse, vi sparar rätt mycket på det här.

Skillnaden för vilken typ av utrustning man behöver, vilka investeringar som behöver göras

för att drifta sex kommuner och drifta en kommun, en så himla stor.

Så att där är en vinst bara i det faktum att vi levererar IT.

Det här är då våra ägarkommuner, lite lätt utspridda över Skånekartan.

Vi har kommuner som är från ungefär 13 000 invånare, den största kommunen Sköbo

närmar sig 20 000.

Det här är inga stora kommuner, de är, och jag ser den som en väldigt fördel.

Det är jämnstora kommuner, har ungefär samma utmaningar,

har definitivt samma leverans till medborgarna

och kan på så vis också dela utmaningar på ett annat sätt.

Vi har nu hand om 10 000 användarkonton för personal.

Sen finns det andra användarkonton, elevkonton.

Det finns också förtroendevålda som har konton.

Vi hanterar knappt 5 000 datorer.

Nästan 3 000 accesspunkter, de här brytlarna i taket

som har en liten blå lampa som ser till att det trådlösa nätet är access,

att vi kan accessa det.

Sen hanterar vi 300 verksamhetssystem, en del av de riktigt små, andra större.

En tanke med att vi samverkar är att vi ska kunna få ner antalet verksamhetssystem.

Att vi ska kunna ha gemensamma verksamhetssystem.

Det är en av de utmaningar vi står inför.

Vi finansierar hela vår verksamhet genom att debitera för den.

Vi tar betalt för alla de tjänster vi levererar.

När vi debiterar har vi en del givna förutsättningar.

Vi har det här med självkostnadsprincipen.

Vi har det här med att vi inte ska gå med vinst.

Sen har vi också inskrivit i vår dokument att vi ska ha en månadsvis debitering.

Sen har vi valt att betrakta de kostnader vi har att debitera för,

som det där som är helt och hållet beroende av volymer,

de helt rörliga kostnaderna och sen de här som är mer eller mindre fasta,

som alla som vi kan fördela per kommun.

Det vi tar betalt för IT-arbetsplatsen är kostnaden för hårdvaran.

Det är den supporttid man får hos servicedäsk och sen de licenser

som är knutna till den här hårdvaran.

Sen har vi det som vi kallar för de centrala kostnaderna.

Det är de här som är hyfsat fasta.

Då har vi hela den centrala IT-miljön.

Vi har ett par automationsutvecklare,

alltså två automationsutvecklare som är anställda på heltid,

som bara sitter och jobbar med automatiseringar.

Vi har Sandverkansorganisationen,

som ju bildades i och med vårt breddade uppdrag.

Sen har vi det som är de administrativa funktionerna,

som ligger i de gemensamma kostnaderna.

Jag kan säga att vi har en omsättning på knappt 100 miljoner nu.

Hörs totala kostnader för 2023? Det var 16 miljoner det.

En av de saker som har seglat upp absolut högst på prioriteringslistan

är det säkerhetsarbete vi jobbar med.

Vi har jobbat systematiskt med säkerhet under alla år.

Jag har förmånen att ha ett par tre medarbetare

som är extremt intresserade av säkerhet.

Det som är skillnaden nu är att det är fler än de som är intresserade.

Det är många som vill känna till och veta vad som händer.

Vi ser och följer väldigt väl det som händer

i de kommuner som har drabbats.

Vi har väldigt mycket kontakt med de här kommunerna.

Vi drar lärdom av det som har hänt.

Vi försöker se om vi kan pinpointa var och någonstans

de har gjort ett misstag och så åtgärdar vi det.

Men vi ser också det som händer i omvärlden i stort.

Vi ser allt fler attacker.

Det är inte så att vi har en miljö som inte blir utsatt för försök.

Det blir vi. Men vi har hittills lyckats stoppa det

innan det har blivit en attack som har spridit sig.

Men vi jobbar efter tanken att det handlar inte om ett om vi blir drabbade

utan det handlar om när vi blir drabbade.

Vi kommer att bli drabbade förr eller senare.

Vi jobbar stenhårt på att det ska bli senare.

Men när vi pratar om det här...

Jag tror alla hört talas om situationen i Vällinge

där de verkligen har råkat illa ut.

De har blivit av med information som de aldrig kommer att få tillbaka.

Vi har situationen i Bjuv som verkar ha gått bra mycket bättre.

Det vi kan se på de här kommunerna och deras hantering

är inte att de har struntat i sin säkerhet.

Det är inte att de har gjort ett dåligt jobb.

Det är inte alltid att man kan blockera alla de attacker som kommer.

Och de kommer på olika sätt.

Men vi jobbar med säkerhet hela tiden.

Vi har en säkerhetsgrupp som träffas varje månad.

Till den här säkerhetsgruppen har vi knutit en av de här

det duktiga säkerhetsexperterna som finns i Sverige

som hjälper oss, stöttar oss och får oss till att fortsätta agera

fortsätta söka de sårbarheter vi har och fortsätta bygga bra rutiner.

Ett resultat av det är det som vi kallar för segmentering eller tiering.

Det här är teknik och prat, inte mitt.

Det handlar helt enkelt om att segmentera upp även infrastrukturen.

Om vi ser den här bilden ni ser så har ni tre olika nivåer.

Vi har en nivå som är klienterna som finns ute hos användarna.

Vi har en nivå som är lagring.

Sen har vi en nivå som är server och brandväg.

Om någon vill ta sig in i servermiljön så ska det vara svårt för dem att komma vidare.

Det är såna begränsningar i åtkomsten därifrån.

Det betyder också att jag har tekniker som sitter och hanterar

tre, fyra, fem olika signaturer.

Jag har tre, fyra, fem olika lösernord för att hålla isär

åtkomsten till de här olika delarna.

Backup är en väldigt bra sak att ha.

Vi har backup som går dagligen, som vi sparar i serverhallen.

Där vi dessutom en gång per dygn skickar över en kopia till en annan location.

En helt fristående server.

Över det så har vi det vi kallar offline backup.

Offline backupen tas en gång i månaden.

Då tar vi en bild av hela it-miljön, serverar, installationerna och all informationen

där ligger alla verksamhetssystem vi hanterar.

De lägger vi på den här offline backupen.

Offline backupen har bara kontakt med den centrala miljön när vi tar backupen.

Sen tar vi bort den kopplingen.

Och så har vi en backup som i värsta fall kommer vara en månad gammal

när vi behöver använda den.

Men vi kommer inte att stå helt utan information.

Mail är också någonting. Vi har mailen på datorn.

Men vi kan också ha mailen på telefonen och vi kan komma åt mailen

från vilken dator som helst. För vi har webbemailen.

Här har vi säkrat upp åtkomsten ganska mycket.

Jag tänker ibland att en del av det säkerhetsarbete vi gör

innebär att man som användare känner av sig lite mer påverkad.

Man får ha tvåfaktorsinloggningen.

Men det är för att säkra upp miljön.

MFA och villkorstyrtillgång. MFA och multifaktor.

Till exempel när vi använder BankID också.

Vi har inloggning på kontot och så har vi BankID.

Återigen svårare att komma in i systemen.

Sårbarhetsskanningar är någonting vi gör med regelbundenhet i vår it-miljö.

För att se om några sårbarheter har uppstått någonting.

Är det någonting vi ska åtgärda? Vi tittar på lösernordshantering.

Det senaste är att man ska ha ett extremt långt lösernord.

Så där 16 tecken eller någonting. Så behöver man inte byta det så ofta.

Men där är vi inte riktigt än. Där finns även andra sätt att logga in.

Du kan logga in med ansiktsjärnkänning och med fingeravtryck.

Och alla de andra sätten också.

Och det här håller vi på att jobba på att ta fram en ny policy för.

Vi har it-säkerhetsutbildare till våra utbildningar, till våra användare.

Nimbla kör ut sina små utbildningspass en gång i månaden ungefär.

Man får en kort instruktion som tar några minuter.

Och sen brukar man utsättas för en liten test.

Misslyckas man på testet så får man en ny omgångsutbildning.

Fördelen med Nimbla-utbildningarna är att de kommer en gång i månaden.

Man blir påminn gång efter annan och det höjer medvetandegraden hos alla användare.

Inom Unicom-miljön så är här ingen som är lokal administratör på sin dator.

Man ska inte kunna ladda ner någonting på egen hand.

Det får hanteras via oss i Unicom. Återigen en säkerhetsåtgärd.

Vi jobbar med Microsofts rekommenderade säkerhetsinställningar.

När Microsoft levererar ny lösningar eller funktion så är de bara ute efter att det ska vara så användarvänligt som möjligt.

Sen får vi rekommendera dem för säkerhetsinställningar och så applicerar vi dem på dem också.

Sen har vi ett gäng säkerhetsfunktioner som Microsoft tillhandahåller.

Som vi använder den ena efter den andra.

Det vi har på gång när det gäller säkerhet är att vi skaffar oss en redundant serverhall.

Idag har vi en. Den är enligt MSBs alla krav på en säker och stabil serverhall.

Men vi har bara en. Det vi nu tittar på är en aktiv serverhall. Vi har två aktiva.

Det förstärker säkerheten i samband med brand, sabotage eller översvämning.

Den hjälper därmed inte så mycket om vi får en attack så att vi får ett virusutbrott.

Vi håller på att dra igång Microsofts målbaserade säkerhetslösningar.

Framförallt nu på servernivå.

Där vi får en större hjälp i att detektera och markera för avvikelser.

Identitet och åtkomst var inne på långa lösenord.

Vi har en lösning som faktiskt hjälper oss att få koll på om det är elektra lösenord.

Vilket är väldigt bra. Vi tittar på ett krisrum att använda den dagen det händer.

Vi jobbar mycket på vår krisrutin, vår krisplan.

Nästa steg är ett möte med representanter för de sex ägarkommunernas krisorganisationer.

Det vi vill göra är att säkerställa att när vi jobbar med en kris inom Unicom

så matchar vår krisplan och vår hantering av krisen en match för kommunernas.

Så att vi är överens om den hanteringen när den dagen kommer.

Vi har automatiserade applicationsuppdateringar.

Vilket också är en säkerhetsåtgärd.

Vi behöver inte vänta på någon tid. Vi behöver inte avsätta tid utan det sker på automatik.

Vi fortsätter prata säkerhet för denna nivå noll.

Och vi jobbar med klassning av våra system inom Unicom också.

Precis som man gör i kommunerna.

Det här utvidgande uppdraget att jobba med samverkan, att jobba med stöd till

kommunernas verksamheter när det gäller digital utveckling.

Där sade jag att vi tog fram ett förslag till organisation under 2020 och som sedan

beslutades av ägarna.

Det här är en bild av den samverkansorganisation som vi har satt upp.

I de sex kommuner som vi jobbar med så har man olika organisationstruktur.

Man har olika benämningar. Man har olika sätt att se på saker och ting.

Så när ni nu tittar på de här fyra verksamhetsområden som jag har valt att fördela

och arbeta på så är det inte benämningar som matchar med de som används.

De benämningar som används inom Hörskommun.

Men vi har försökt att gå tillbaka till någonting där vi alla kan enas.

Vi har valt att fördela upp det i det vi kallar för ledning och stöd.

Som i princip är de gemensamma administrativa funktionerna.

Omsorg som är äldreomsorg, ifo men också elevhälsa.

Samhäll och teknik och utbildning är de områden vi har.

Vi har då också fyra verksamhetsstöd och de jobbar framför allt med vars ett av de här områdena.

Det verksamhetsstöden gör är att bevaka vad som händer inom det här området.

Vilken lagstiftning kommer? Vilka initiativ finns? Vilka nya lösningar finns där att använda sig av?

De jobbar tillsammans med representanter från kommunerna.

Och tar på så sätt fram förslag till nya lösningar eller genomdriver nya lösningar.

Som en hjälp för våra verksamhetsstöd och våra samverkansforum att veta att man jobbar med rätt saker

så tar vi fram en strategisk plan för digitalisering i samverkan.

Den strategiska planen tar vi fram genom att titta på de lagar som kommer.

Vi tittar på vilka aktiviteter är beslutade i kommunerna. Vilka mål finns? Vilka visioner finns?

Vilka förutsättningar har vi? Och var är det störst behov av åtgärder?

Det här lägger vi ihop i en brutto lista.

Vi har representanter från alla kommunerna som är digitaliseringstrategor eller som i fallet

här i Hörskommun, en digitaliseringschef, som sitter tillsammans i det vi kallar för Digiforum

och så hjälps de åt att prioritera de här olika aktiviteterna.

Då tittar de på vad är viktigast, men de tittar också på vad hinner vi faktiskt jobba med under det här året.

Den listan som gäller 2024 beslutades av våra ägare den 2 juni i fjol.

På den listan hittar vi följande aktiviteter.

Vi jobbar med systemkartläggning. Här handlar det om att kartlägga alla de verksamhetssystem

som används i våra ägarkommuner. Att få till information om avtalstider.

Vem är systemförvaltare? Vem använder systemet?

På så sätt får vi en totalbild av vad det är för system som används.

Kan vi börja göra gemensamma upphandlingar? Det är därför vi tittar på avtalstider.

Det som då är systemförvaltarskap är egentligen samma sak.

Om vi ska kunna göra gemensamma upphandlingar så behöver vi ha samma sätt att se på det här med systemförvaltning.

Vad innebär det? Vilka roller är det? Vilket mandat har man?

Här tar vi fram ett förslag till en gemensam modell för systemförvaltning.

Det finns många tankar och idéer om att jobba med AI. Det vet vi alla.

Det är det vi pratar om nu. Men innan vi börjar använda AI så behöver vi veta vad det är för information

som vi tänker lägga i verktyget. För att få koll på informationen så ska vi använda SKRs verktygklasse.

Genom det verktyget klassificerar vi den information som finns i systemen.

Vi klassificerar systemet och får koll på om det är känslig information.

Är det information som vi behöver ha extra koll på? Är det en sekretessmarknad?

Vi har en vägledning för hur vi kan använda den här informationen i olika digitala tjänster.

Säker digital kommunikation är ett nationellt initiativ.

Det är DIG, Myndigheten för digital förvaltning, som äger den här lösningen.

Den är framtagen för att kunna ha en säker, trygg och stabil kommunikation mellan myndigheter.

Den ska vara så säker så här kan man skicka känslig information.

För att kunna använda SDK behöver man ha en plattform eller en växel

som lägger den här informationen i en Nord.

Inom Unicom-familjen har vi valt att skaffa verktyget Cefos,

som är en plattform som håller på att rullas ut i alla ägarkommuner.

På den första april kommer alla sex ägarkommuner att ha tillgång till Cefos.

Cefos är plattformen, en förutsättning för SDK.

Men Cefos är också en möjlighet för att ha en säkrare kommunikationsväg för mail

inom och mellan Unicom-kommunerna.

Även plattformen går att använda för säker kommunikation.

Det som vi ska ha för att kommunicera med myndigheter, till eller från myndigheter,

är säkert digital kommunikation i SDK.

Vi håller på med automatisering av de processer som är knutna till anställningar,

hantering av anställningar.

Anställning påbörjas eller avslutas och det är förhoppningsvis det som händer däremellan också.

Då pratar vi inte enbart om konton och kontantering, utan vi pratar också i steg 2 och 3

om sådant som låstaggar, återkomst till verksamhetssystem, om man behöver arbetskläder

och får en helt automatiserad process på det här.

Så det rullar på, det kommer att fortsätta rulla hela året.

Digitala nationella prov finns också med på vår strategiska plan.

Skolverkets beslut att köra digitala nationella prov, som börjar i liten skala under våren.

Där har vi säkerställt att vi har tillräckligt bra nätverk för att det ska vara möjligt att genomföra.

Sen är det vissa frågor som återstår, en hel del av dem hänger på Skolverket faktiskt.

Och sist men inte minst så har vi det vi kallar för vitlistan.

Vitlistan är någonting som vårt utbildningsform har tagit fram.

Där har vi en förteckning över alla de appar som man använder inom skolans verksamhet.

De appar som faktiskt är godkända, som anses vara bra, säkra och trygga.

De finns med i den här listan.

Det innebär att när man som lärare känner att vänta, jag behöver hjälp av någonting ytterligare.

Jag vill ha en app för att hantera den här situationen.

Då går man först in i vitlistan och så tittar man.

Är det någon i Unicom-familjen som använder någonting som skulle kunna vara bra för mig?

Hittar jag det så kan jag ta kontakt med den som använder appen, snacka lite och så har jag förhoppningsvis löst det.

För Unicom-ställs innebär det här också att vi vet att de appar som används är säkra, vilket är grymt bra.

Men jag kan också säga att det här är ett sätt att få ner antalet appar.

I augusti, när vi räknade ihop alla de appar som användes inom utbildningsverksamheten i de här sex kommunerna, så var det 1200 stycken.

Bara genom att samla ihop och börja rensa och plocka bort och försöka ta bort lite dubbletter och väldigt liknande vartannat, så är vi nu nere i 800.

Vi ser en möjlighet att få ner antalet ännu mer.

Det är hantering som ska göras. Vi ska vara säkra på att de är bra.

Vi får på det här viset en bättre miljö.

Om vi tittar lite framåt på vad vi jobbar med idag redan, men som vi också fortsätter att jobba med.

Vi fortsätter att jobba med samverkan.

Alla tycker att samverkan är bra, men det är svårt.

Samverkan betyder ju faktiskt att man emellanåt får jämka lite på sina önskemål.

Man får kanske acceptera att man inte får igenom allt det man vill ha.

Vi fortsätter att jobba med samverkansfrågorna.

Vi tydliggör mer och mer av rutinerna kring samverkan.

Vi har en jättebra grupp människor i det som jag satt nyss.

Digiforum, där vi har mer digitaliseringschefer, digitaliseringsstrategor.

En representant för varje kommun som är insatt i de här frågorna som representerar sin kommun på ett jättebra sätt.

Det är en riktigt bra förmedling. Vi fortsätter såklart att fokusera på säkerhetsfrågor.

Här kommer fler åtgärder. Jag kan lova att vi inte kommer att släppa det.

Sen jobbar vi väldigt mycket med e-tjänster för medborgarna.

Vi har två automationsutvecklare, vilket gör att vi kan ha mycket högre tempo.

Just nu håller vi på att byta plattformen för e-tjänsterna för att få något ännu bättre än tidigare.

De blir billigare i det långa loppet.

Men vi jobbar också med andra automatiserade lösningar för inre effektivitet i kommunerna, men också inom Unicom.

Vi har jobbat under de senaste åren med att mikrera in kommuner.

Vi har jobbat de senaste åren med att utvidga vår verksamhet och ha ett större uppdrag.

Nu tittar vi faktiskt in ett tag på vår egen effektivitet.

Kan vi automatisera, till exempel genom att använda AI?

Precis som vi tittar på i kommunernas verksamheter.

Sist men inte minst, samverkan pratar vi om på många olika nivåer.

Lokalt, regionalt i Skånes kommuner, men också nationellt.

Nu har vi till exempel handslaget från SKR.

Ett initiativ från SKR som syftar till att få samverkan mellan Sveriges kommuner i olika digitaliseringsinitiativ.

Det har börjat rulla nu. Det börjar komma ut erbjudande mot slutet av våren.

Sen om planen håller så kommer det att börja konkreta aktiviteter till hösten.

Grejen är att just nu vet vi inte så mycket om vad det blir för aktiviteter.

Men vi följer dem noga tillsammans med våra kommundirektörer.

Vi följer noga och tänker att vi lär av dem och använder det vi kan använda.

Vi hoppas också på möjlighet att få vara med och påverka det som SKR jobbar med.

Tack så mycket Cecilia, är det någon som har frågor till Cecilia kring det här?

Stefan Lissmark, varsågod. Tack ordförande och tack för ett bra föredrag. Mycket informativt och bra, tack.

Jag får också tacka dig som representant för Unicom för dels det här med säkerhetsutbildningen.

Den har varit mycket intressant och lärorikt även som privat men som förtroendevåld.

Verkligen. Supporten vill jag också tacka dig för. Den är underbar.

Jag som befinner mig på källarplan nivå A eller F.

De är tålmodiga, de är duktiga, de guidar mig när det väl strular till.

Får det vidare till dem. Jag brukar säga det när jag har dem.

Men jag är lite orolig för det här med AI, att det ska bli en AI-robot som ska guidar mig senare.

Jag har inte så bra erfarenhet inom sjukvård och liknande med robotar.

Jag hamnar ofta i en loop. Det jag har fråga är ju två saker.

Vi har OPEP och dagordningen framöver.

Det här med att vårt arkiv ska centraliseras och bli större och säkrare.

Är ni inblandade i det? Det är ena frågan.

Där kan jag känna att det kan finnas osäkerhet i det med att ha ett stort arkiv.

Och så som kan saboteras.

Det andra som kom upp är att det finns fler kommuner som knackar på Unicom-dörren.

Som vill komma in och släpper in dem. Tack så mycket.

Jag lovar att ta med de trevliga orden tillbaka till organisationen. Det uppskattas alltid.

När det gäller frågan om centraliserat arkiv så ser jag inte att vi är aktiva i det.

Vi finns här om det behövs, såklart. Men där är vi inte aktiva. Fråga två.

Det är så här. Vi hade ett mål som var att vi skulle landa här någonstans där vi är idag.

Vi har 90 000 invånare som vi hanterar i de här kommunerna.

Där var en medveten tanke i det. Att ha en bra bas att fördela kostnader på.

Just nu säger våra ägare nej till att ta in fler kommuner.

Vi har istället valt att fokusera på att landa i det vi har. För det är korrekt och bra.

Jag kan också säga att mina medarbetare tittar med skräck på mig när jag andas.

Det har varit ett tufft jobb att få in de här kommunerna.

Det är ett arbete som vi har en stor ödmjukhet inför.

För det vi gör är att flytta en kommuns hela it-miljö.

All information om det vi flyttar till oss.

Jag skulle kunna tänka mig någon mer sen, men då får det gå 4-5 år någonting.

Så just nu har vi ingen som knackar på dörren.

Då var det Eva-Lisa Forssell som också har en fråga.

Först tack för mycket bra och intressant information.

En par frågor. I den här organisationsmodellen som du visade upp med fyra sektorer.

Finns det en grupp från varje sektor som jobbar specifikt med Hörs kommun?

Det var lite trevligt att veta.

Det ena och det andra är hur många anställda finns inom Unicom?

Sen undrar jag också hur det är med...

EU jobbar väldigt mycket med cybersäkerhet just nu och de har äntligen kommit loss.

Jag skulle vilja veta hur det påverkar mig som förtroendevald och medborgare i Hörs kommun.

Kommer allt sånt via SKR på något vis?

Eller hur jobbar ni inom Unicom med EUs nya strategier för cybersäkerhet?

Om du tar frågorna så svarar jag. Okej, så står jag kvar här.

Det finns speciellt en grupp med folk som jobbar specifikt med Hörs kommun?

Inte inom Unicom samverkansorganisation.

Men här finns ju en grupp i Hörs kommun, digitaliseringsråd.

I det digitaliseringsrådet finns istället verksamhetsstöd med.

Som sitter med i det mötet. Så byter vi ihop det så.

Och så var det antalet anställda? Vi är 50 stycken.

Majoriteten sitter då i servicedesk.

Så får jag hålla med Stefan Blissmark också. Man får alltid en service man vill ha. Snabbt och lättare.

Den sista frågan handlar ju då om EU och cybersäkerheten. Tack. Tack.

Det är ju verkligen någonstans tjänster som ger överrörelse av nya förordningar.

Nya direktiv EU är väldigt, väldigt aktiva. Vi följer de nya lagarna själv.

Vi brukar inte vänta på SKR i de lägenheterna. Vi är själv med.

Vi tittar, vi försöker förstå och vi tar till oss.

Här finns ju frågor inom AI-akt som behöver förankras i respektive kommun.

Behöver ta beslut. Som vi sen får hålla oss till.

Vi har Nice 2 som på samma sätt kommer att påverka ganska mycket.

Hela vägen ut i kommunerna. Här är mycket som kommer nu.

Vi följer. Vi försöker förstå.

Om vi inte förstår själv så tar vi in juridisk hjälp för att förstå dem.

Och så får vi realisera det allt eftersom.

Då var det Olle Krambe och därefter var det Oskar Vaspjär.

Jag undrar lite om det här med... Det produceras ju väldigt mycket data varenda år.

Den här backupen som tas med jämna mellanrum måste ju bli större och större.

Är det nåt sätt att minska ner det i andra ändan?

Jag tänker speciellt på förtroendevalas mail.

Kommer de att sparas i all evighet? Långt efter man har dött så finns det kvar.

Just mailen sparar vi inte på det sättet.

Vi sparar väldigt mycket baserat på att vi måste spara informationen.

Då handlar det mestadels om information som finns i vår verksamhetssystem.

Som vi ska spara, som ska arkiveras så småningom. Men mailen sparar vi inte.

Trots att jag själv raderar mina mails så har jag fått öka den eftersom det inte fanns plats till mer.

Det berodde på att det sparades på Unicom så att en viss del sparas tydligen.

Är det inte på all evighet? Det här med datamängden, kan man börja sudda ut någon gång?

Det beror på vilken information vi får.

Det är ju kommunerna som äger sin egen information.

Då måste vi få den signalen att nu kan ni ta bort den här informationen.

Det tydligaste är de fall när man avvecklar ett verksamhetssystem.

Att då avveckla det på riktigt, arkivera det som ska arkiveras och kunna ta bort det gamla systemet.

Det är det tydligaste exemplet vi har på att vi faktiskt blir av med data också.

Vad är oss? Ska man spela frågan?

Ja, du får nog ta den i denna, så du får sänka den lite grann.

Vi har tur att bara en talas ut så att vi kan höja och sänka.

Men vi lyckas göra för den. Ja, det löser bra.

Vi behöver prata i mikrofon eftersom det här går ut.

Jag hade bara två frågor till Cecilia.

Den första var att du sa att ni lägger mycket vikt på Microsofts målbaserade säkerhets.

Är det då liksom Defender, Lighthouse, etc.?

Jag är i branschen, så jag ser hur mycket bekymmer det kan vara med att man tar in så mycket säkerhetsdata som möjligt.

Sen läggs det på en hög och sen gör ingen åt någonting.

Har ni det i planen också, någon form av SOC eller Security Operations Center som tittar på detta och agerar?

Det är min första fråga. Jag kan lugnt svara ja.

Vi har ingen på plats idag, men det är precis som du säger.

Vad meningen är att samla en massa loggar om man inte använder informationen som finns i dem?

Jag ser framför mig att det i sig borde kunna vara en agilösning för att sortera ut avvikelserna.

Det finns också i den här tanken att titta på en SOC.

Inte minst för att få någon som sitter och följer dygnet runt varje dag.

Min andra fråga är hur ser Unicoms arbete ut på en form av MDM-lösning?

Har ni det på plats idag? Mobile Device Management? Ja, ni kan få fulta. Yes, där har vi. Du var klar?

Ja, det har vi. Vi har en MDM-lösning och det är Microsofts MDM-lösning.

Vi jobbar väldigt mycket i Microsoft-miljön. Det gör livet lättare för oss.

Sen kan man tycka att vi sitter fast i Microsoft, men det gör vi.

Vi har en MDM-lösning på plats, yes. Vad är Johan Svahnberg?

Tack så mycket. Det är egentligen inte en fråga till dig, Cecilia, utan mer en kommentar till det som Olle var inne på lite med backup och data-hantering.

Det är nämligen så att Hörskommun har något som heter dokumenthanteringsplan där vi har tagit beslut på vilket sätt handlingen ska sparas.

I förhållande till Unicom informationen och megabyte till slut.

Den föreskriver om handlingen ska sparas ett år, fem år, tio år eller för all evighet.

Varje gång man säger att ärendena är avslutade och redo för arkivering så skickar vi dem vidare till Sydarkivera som är vår digitala arkiveringsmyndighet.

Processen där kan ta lite olika tid så att den mellanlagas hos oss lokalt med Unicom fram tills dess.

Men sen när den är överlämnad finns den inte längre kvar hos Unicom.

Därmed byggs inte informationen på megabyte-mässigt i all oändlighet utan den växer till följd att vi blir fler, där finns fler system.

Till exempel att vi har fler filer men där tas också bort från andra änden.

Nu blir det så att det går in mer och mer i det digitala men det är också automatiserade processer i vårt ärandehanteringssystem.

När vi redan scannar in handlingarna så läggs de efter vilken tid de ska gallras.

Så är det tio år så kommer de sen att tas bort efter tio år.

Det försvinner efter hand så att det blir inte all information i all oändlighet.

Men mailen kan man i dag ha uppmärksammat.

Har vi till exempel ett samrådsmöte där man skickar ut planhandlingar och liknande med filer på 25 megabyte

och man skickar det till 30 förtroendevalda så blir det väldigt mycket för alla får det sparat i sin inkomst i den mängden.

Så det är inte fel att radera de mail med stora filer efter hand man har dem. Tack! Tack så mycket Johan!

Så då vill jag tacka dig Cecilia för en utmärkt föredragning och vi är ju väldigt beroende av er

men den föredrag som vi fick här så känner jag oss relativt trygg i alla fall med tanke på vad som händer i den här världen

som är väldigt svår och överskådig. Stort tack Cecilia! Tack ska ni ha! Tack!

Då så går vi över till är nummer fem och där gäller är det en interpellation.

Angående högskol från vår och interpellation lämnad av Stefan Lissmark med flera från Socialdemokraterna.

Mitt första fråga till kommunfullmäktige beslutar fullmäktige om att interpellationen får ställas.

Då så Varsågod Stefan Lissmark Socialdemokraterna!

Tack för ordet ordförande och fullmäktige ledamöter, press och medborgare där hemma.

Det här initiativärandet skrev Jessica och jag i slutet på förra året och det var mycket skriverier i Skånskan

om hög frånvaro i grundskolan. Vi blev såklart bekymrade och undrade liksom vad är det som har hänt

och vad händer och vad gör vi åt det. Det här att vara borta länge från skolan eller vara borta från skolan

vet vi ju att det påverkar skolaresultatet och vi vet ju också att det är man borta länge

och det kan vi också se som har jobbat och sånt. Är man sjuksgivande i längre tid så är det ett litet hinder

att komma tillbaka till jobbet. Det är en liten spärr där att komma över och så är det ju för våra barn och ungdomar

också att de känner att har jag varit borta en månad så jag vad ska skola eller mina kompisar säga

vad frågar de och så där. Så det behövs ju lite hjälp och sådant.

Nu har vi fått information och jag vet också att Buna har fått information.

Men jag tycker det är viktigt att vi som sitter här också får information från dig och inte bara från sociala medier och press.

Så varsågod. Jag återkommer sig. Tack.

Tack ska du ha Stefan men det är faktiskt jag som lämnar ordet till Camilla Kamp, Moderaterna. Varsågod.

Tack så mycket och tack Stefan för en mycket bra frågeställning. Interpellation som är ställd till mig och skolchefen.

Jag ska försöka svara lite på dina frågor.

Hur många hemmasittande barn finns det i vår kommun? Avseende elevers frånvaro under höstterminen 2023

framgår att totalt sex elever har en frånvaro på 75 procent eller mer.

Detta motsvarar 0,35 procent av eleverna i vår kommun.

Eleverna går i årskurs 2, 5, 7 och 8.

Inom sektorn använder vi inte begreppet hemmasittare. Istället pratar vi om elever med problematisk skolfrånvaro.

Då syftar vi på elever som är frånvarande från skolan under en längre tid eller elever med hög frånvaro.

Sedan lösåret 2023-2024 har sektorn på huvudmannarnivå infört nya rutiner för att följa upp elevers närvaro i skolan.

Vi följer upp elevers närvaro vid olika tillfällen under läsåret.

Vid senaste uppföljningen tittade vi på antalet elever som har 20-50 respektive 75 procents frånvaro.

Det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro.

Inom sektorn har man tidigare inte följt upp elevers frånvaro på huvudmannarnivå.

Därför finns ingen statistik att titta tillbaka till.

En betydande andel av elever med hög frånvaro är elever med neuropsykiatriska problem, ADHD, autism och andra svårigheter.

Förklarliga skäl. Hur ser statistiken ut nationellt? Avviker vi från den?

Det saknas nationell statistik avseende elevers frånvaro.

Ingen vet hur många de frånvarande eleverna i hela landet i Sverige är.

Av vilka insatser gör våra skolenheter för att få tillbaka hemmasittare,

men även förebygga potentiella elever som riskerar att bli hemmasittare?

Skolinspektionen kom i sin kartläggning 2016 fram till att framgångsfaktorerna

för att motverka problematisk skol frånvaro är tidig upptäckt, kartläggning, utredning, åtgärder och samverkan.

Utifrån denna kartläggning och annan forskning har sektorn under höstterminen 2023 arbetat fram en nerva och trappa.

Har du den Gunilla? Ni har fått den i handlingarna.

Som ska implementeras i verksamheterna under vårterminen 2024.

Den bygger just på framgångsfaktorerna som Skolinspektionen identifierat.

Nerva och trappan ska fungera som ett stöd i arbetet i verksamheterna

och där det framgår vad olika professioners arbete är i arbetet med elevernas närvaro.

Syftet med nerva och trappan är att förebygga att elever hamnar i problematisk skol frånvaro.

Som ett sätt att utveckla ett samarbete mellan skola och socialtjänst

Socialtjänst har ett projekt med skolsociala team startat upp i varje sju till nio skolor under vårterminen 2024.

Alltså på Ringkjöskolan och Sattofta skolan.

Projektet bygger på att socialtjänsten ska vara i skolan och tillsammans med skolan

arbeta bland annat med insatser för elever med problematisk skol frånvaro.

Det går inte att ha en universallösning för alla elever för att de ska komma tillbaka till skolan igen.

Skolan behöver utgå från varje enskild elevs behov och dessa ska framgå i en frånvaro utredning.

För att få tillåtgärder som är framgångsrika behöver skolan lyssna till elevernas beskrivning av sin situation.

Nästan alltid krävs förändringar i skolmiljön.

Vissa elever kan få en väg tillbaka så kan det vara en undervisning i mindre grupp eller något annat personligt extra stöd.

Anpassad studiegang kan också vara nödvändig.

Elever kan få gå kortare dagar med ett anpassat schema.

Nyligen har även en ny licens tecknats för att använda en robot av ett

som gör det möjligt för elever att delta i undervisning och sociala sammanhang när de inte är på plats i skolan.

Eleven kopplade upp sig digitalt i klassrummet genom roboten som redan finns i klassrummet.

Utifrån tidigare erfarenheter vet sektorn att roboten har fått en positiv effekt på några elevers återgång till skolan.

Att man kommer dit lättare. Men för en del elever fungerar det inte alls. Allt behöver individanpassat.

Men roboten är aktiv och den fungerar som åtgärd till en elev.

Det krävs helt enkelt olika åtgärder för att olika elever ska finna sin väg.

Och det viktiga är att de enskilda åtgärderna utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att de får effekt.

Och så ställde du frågan ekonomiskt.

Hur ser detta ut? Ser vi något behov av extraekonomisk stöd i sektorn?

Och det gör vi inte för att vi har börjat titta på det här i tidig ålder och hoppas att vi kan hålla oss inom ramen.

Tack! Tack så mycket, Camilla! Stefan Lismarck, varsågod! Tack så mycket, Camilla!

Vi kan väl börja bakifrån. Jag har ju framförallt de sista åren arbetat med...

Jag säger hemma sitter, för det var ju faktiskt det de var.

De var ju verkligen hemma länge.

Och det är glädjande det du säger, just det här med individanpassning, för det var det där vi fastnade.

Skolan skrev ju en orosanmälan till socialnämnden och sen började vi arbeta med ungdomen och föräldrarna.

Man kan ju säga så här att ingen, i alla fall träffar jag aldrig på en förälder som tyckte det var bra att barnet var hemma.

Alla ville vara upptagna av det här att barnen skulle komma tillbaka till skolan, ungdomen.

Det var stor oro och ångest i familjen, föräldrar, syskon, målföräldrar.

Alltså det gav ringar på vattnet och alla var så oroliga för just den här ungdomen.

Och de var oftast, i alla fall normalpresterande, en del högpresterande.

Och de ville också tillbaka. Men det var så att säga, det fanns en stor passag för hur man skulle passera.

Och min erfarenhet var att skolan var inte så flexibel, tyvärr inte.

Man hade många idéer i familjen och eleven, hade många idéer, men skolan sa nej, det kan vi inte.

Föreskrifterna förbjuder det, lagen förbjuder det. Ja, de hade många.

Robot var en sådan sak. Detta var innan pandemin.

Man hade en robot, men man fick inte använda den. Det förbjöd skollagen, sa de.

Efter eller under pandemin så gick det ju jättebra att använda den.

Otroligt bra. Och det är roligt att vi nu kan använda den.

För det finns elever som skulle klara det, men de klarar inte skolsituationen, inte klassrumssituationen.

Så jag tycker det är jättebra. Det är bra det.

Och att man tittar på enskilda åtgärder, det är jättebra.

Det här sociala teamet är jag intresserad av. Vad består det av?

Nu är det ett projekt, och vad jag har förstått på Jessica så är det ett ettårigt projekt.

Jag skulle vilja säga att det är stadigvarande.

Inte projekt, utan stadigvare. Och helst då kanske ett projekt på tre, fyra år.

Och det bygger ju också, det är väl det som i sårbarheten bygger på,

att de som är med i gruppen stannar kvar i gruppen.

Därför det handlar om relationer.

Det är så att man bygger upp relationen till föräldrar och ungdomen, men också relationen inom gruppen.

Slutar en, ja då är det en ny grupp igen. Så man ska försöka hålla ihop en.

Så att, vilka ingår i den här gruppen?

Men tack för svaret. Det ger värme åt hjärtat i alla fall att de är på väg.

Varsågod Camilla, kan du först gärna stå och då kan du gärna stå kvar och svara på frågan.

Det kan jag göra. Stefan, det här skolsociala temet, vi har sagt att vi ska börja med det och utvärdera det.

Vi kommer utvärdera det nu i mars, och sen kommer vi att starta detta året med det och se om det ger effekt.

Så det är ingen som har sagt att vi hugger i sten att vi slutar efter 2024, utan fungerar det bra så kommer det att fortlappa.

Det består av en företrädare för eleven, det kan vara mentor eller en elevassistent och en socialsekreterare.

Och även skolhälsovården är såklart inkopplad i detta. Det står kvar.

Rytteran, du kan också säga för oss att det är fler som vill komma in sen.

Jag glädjar att det är fler som vill ha information.

Jag förstår inte riktigt, Camilla, är det en grupp som är nu eller ska ni starta den?

Vi har startat den i samarbete med socialtjänsten från januari.

Det ser lite olika ut med tanke på individer, det kan vara någon som behöver extra stöd av socialsidan hemma.

De här skolsociala temen är också väldigt individualiserade.

Det är inte så att man har en skolsköterskan, mentor och socialsekreterare, utan det är helt enkel på vilka behov man har.

Om man behöver ha hjälp att komma till skolan, kanske familjesituationerna eller sjukdom.

Jag trodde det var en fast grupp.

Nej, gruppen finns men man ryker in i olika trådar beroende på vad man behöver i vilken enskild elevsituation.

Men det är ett stort samarbete mellan social och barnutbildning.

Jag glädjer mig mycket att de är med på det.

Bara så kan jag lycka till. Jag kan se mycket svårigheter i att den är så flexibel och flutande.

Det är just det här för att få varje individs behov.

Det är just för de allra svåraste barnen som behöver detta stöd och då måste vi göra det individanpassat.

Och uppföljning, sa du? Första uppföljningen är i ny mars. Så det ser vi fram emot.

Ja, jag också. Absolut, absolut får du gärna. Tack så hemskt mycket Jessica, jag är klar.

Tack så mycket. Camilla. Anna Jung.

Mellanbådetssamling har också en fråga. Därefter har vi Olle Krabbe.

Tack herr ordförande, ledamöter, åhörare och press.

Frågor på det som har sagts är lite så här att robot, är det en verklig robot eller är det ett system?

Har vi en robot som ska delas mest mellan skolor och klasser?

Eller som sagt, vad är det liksom någon grej var lärare eller klassrum kan klicka på?

Ta det direkt Camilla, annars glömmer vi var vi är någonstans.

Det är ett system. Så att alla skolor kan koppla in?

Det ska man kunna göra, hur stort man kan göra detta, det är jag inte teknisk kunnig av.

Men det är ju super, det är jättebra, jätteintressant.

För vi vet ju att många hemmasittare mådde ju bra under pandemin för att de hade inte de kraven på sig.

Så detta är ju kanon. Spännande.

En annan grej, sjukskrivna barn, vad finns de i den här statistiken?

De finns med i den här statistiken och det ska man vara medveten om. Precis.

Har man till exempel anorexi eller något sådant och är sjukskriven, så är det inte samma problematik som vissa andra saker.

Precis, kan vara körtelfeber och annat också.

Jag vill slå ett slag för att jag var på ett möte med Liberalerna under Jörgen Ekmans tid.

Han bjöd in eller Liberalerna bjöd in en väldigt intressant person från Landskrona.

Som pratade jättemycket om det här.

Jag vet att några från Sverigedemokraterna var också med på detta möte, var ni inte där?

Hon var jättebra, tyckte jag.

Och henne borde vi bjuda in eller borde Liberalerna bjuda in på ett öppet möte igen, så kan vi gå på det.

Jag kommer faktiskt inte ihåg vad hon hette, men det kan ni säkert kolla upp.

Sen skulle jag bara vilja avsluta med en liten text som jag läste.

I hör vad händer på byn. Den 28, det är andra, 24.

Alltså för barn om vecka sen.

Dags att boka frisörtid, du börjar bli långhårig.

Nej mamma, om man är nyklipp till skolan så slår de än.

Ska vi köpa nya idrottskläder?

Vi köper nya idrottskläder, de gamla börjar bli för små och du växer så fort.

Nej mamma, jag behöver inga. Varför inte det?

Vi är många som har våra vanliga kläder på idrotten.

Men varför? Ni måste byta om och duscha efteråt.

Nej, vi duschar hemma sen och vi vill inte byta om då, för då kanske någon tar kort med mobilen.

Mamma, idag blev jag retad, för jag vill inte prova energidryck. Vad gör ni på rasterna?

Jag och en kompis brukar bara sitta i en del av skolan, den som är närmast hemklassrummet.

För där vet de att läraren håller till om det skulle vara något.

Ska vi köpa nya kläder eller skor? Man blir retad om man har nytt på sig.

Mamma, jag har ont i huvudet, magen, kan jag få vara hemma idag?

Sist nämnda ifrågan jag får varje vecka, eller som sms från skolan där min son undrar om han får komma hem.

Detta är alltså taget från min son som går i år sju på Ringsjöskolan.

Min son är en vanlig kille, ser vanlig ut, än i mängden, har kompisar,

försöker så gott han kan i skolan, är snäll och så vidare,

har aldrig varit mobbad och är inte mobbad i nuläget.

Utan detta är liksom det vardagliga klimatet på högstadiet.

Den vardagliga atmosfären, det vardagliga bemötandet, etc.

Verkar vara standard generellt, oavsett vem man är och vilken bakgrund,

så är det detta bemötandet från andra elever.

Han vågar inte klippa sig, han vågar inte komma med nya kläder och skor.

Han vågar inte röra sig runt om i hela skolan.

Han vågar inte ens byta om till idrottskläder.

Och som mamma tänker jag, vad i helvete.

Och varför är jag anonym? Jo, för att jag vill inte att min son ska riskera att hängas ut givetvis.

Lärarna gör så gott de kan. De kan inte vara där varje minut i varje hörn.

Detta lyfts om och om igen. Och det har alltid varit så här.

Och sen vet vi alla att en lärare som står upp för en elev blir utkastad bevisligen.

Sen har jag full förståelse och respekt för att detta är många barns vardag sedan tidigare.

Kanske som alltid blivit utsatta under alla sina år.

Och fastän jag aldrig haft barn som blivit mobbade, vad jag vet,

så har jag alltid varit en förälder som har drivit frågan och lyft problematiken

för att synliggöra den så offra jag bara kan i de forum där det kan göra nytta. Men det händer inget.

Skadorna blir stora, ungdomarna tappar bort sig själva och vågar inte ens vara sig själva längre.

Tappar gnistan att utbilda sig, får diverse hälsoproblem, går mot att bli hemmasittare

som alltför många barn redan är, men verkligen inte hade behövt vara.

Vad kan vi göra mer än att prata aktivt med våra barn?

Att inte ens få vara lov att vara nyklippt, däran tar mig fram vägarna över.

Tillägg, en lärare på Ringsjöskolan ska idag vidare befodra ett mejl

där jag lyfter problematiken till skolledningen.

Och jag har betonat att detta inte handlar om ett enstaka fall,

utan att det är mer generellt utbrett än så.

Tvåk har jag inte hänvisat till just detta inlägg,

men jag gissar att någon från skolvärlden säkert kommer uppmärksamma

att det förekommer ett inlägg för att få ytterligare visuellt stöd i vad problemet handlar om,

samt vuxnares reaktioner på detta.

Tillsammans är vi starka och tillsammans kan vi påverka och stötta skolvärlden i detta

om det behövs och efterfrågas.

Från en orolig förälder skrivet på Facebook. Tack!

Då är det Olle Krabbe, Lästepartiet. Varsågod!

Rekordförande, det finns väl bara en positiv sak med detta,

och det är att ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden har en väldigt meningsfull arbetsuppgift

framför sig resten av den här mandatperioden, och det är att få ner de här siffrorna.

Tittar man på det att bara i högstadiet 175 elever har en problematisk frånvaro,

så förstår man att det skulle gå åt många skolsociala team att göra frånvaroutredningar på alla dessa

och dessutom komma in med åtgärder.

Det gäller ju verkligen nu att börja i rätt ände och börja med de som går,

som vi såg i den här revisionsrapporten om skolan, på låg- och mellanstadiet och sjunde klass framför allt.

Det är inte lönt att börja med dem i åttan och nian. Vi har så mycket att göra i detta.

Det är naturligtvis en samvariation i stor utsträckning mellan de som har den här frånvaroen

och sedan inte klarar skolan.

Lycka till i barn- och utbildningsnämnden, säger jag.

Tack så mycket, Jack Jungberg, Sverigedemokraterna.

Jag vill bara svara dig, Ulla, att vi ser ju att desto äldre du blir desto mer ökade.

Det är inte så att vi blundar för de här barnen i förskolor, eller låg- och mellanstadiet, utan alla är sedda.

Vi har dock inget elevhälsoteam för dem, eller skolsocialteam.

Elevhälsoteam har vi, men inget skolsocialteam för de barnen i lägre ålder.

Det är helt nytt. Det kanske kommer neråt i åldrarna sen. Men vi börja, måste börja någonstans.

Då får jag gärna stanna kvar, Camilla.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter, presa och hörare.

Om jag kommer ihåg Camilla, så är det så att vi har begärt i nämnden att vi ska få uppföljning regelbundet.

Vad som gäller frånvaro, vad som gäller hur vi arbetar med trakasserier, olika behandlingar på eleverna.

Så det är någonting som vi redan har tagit upp.

Det har kommit långt, vill jag säga.

Vi har rätt mycket nytt personal också i ledande positioner, som faktiskt har tagit sig an detta på ett föredömligt sätt.

Det tar tid att få det igenom, och vi tänker inte i nämnden sitta och luta oss tillbaka.

Där är Camilla och jag väldigt överens på de här punkterna.

För detta måste man faktiskt komma ihåg att det har ingenting med partipolitik att göra.

Detta har att göra med våra ungdomar, deras utbildning.

Det jobbar vi väldigt hårt för i nämnden. Så där tycker jag att ni ska känna er ganska trygga.

Tack Jack, jag håller med dig.

Förvärmandord, men det är roligt och det är som du säger att det är en ening nämnd som jobbar för detta och sektor.

Ja, och jag tycker att det är mycket, mycket bra att frågan kom upp här och att det blev presenterat.

För det innebar också att det kom upp ordentligt i nämnden och mer tydliggjort där.

För det är ju verkligen någonting som är oerhört viktigt.

Tack så mycket.

I aktier med Johan Svahnberg, Moderaterna Varsågod.

Tack så mycket, ordförande.

Frånvaron som vi hör här i kväll, den är inte helt lätt att tolka.

För som ni säkert förstår så är vissa sjukdomar gör att du borta länge och lite ledighet gör att du borta vissa dagar.

Och bara fem dagars frånvaro är faktiskt tre procent av läsåret.

Och alla har vi ju varit barn en gång i tiden.

Så vi vet ju med oss att jag tror ingen här i salen har haft en hundraprocentig närvaro genom skoltiden.

Men här är ju ett stort problem och jag är väldigt glad att man har tagit fram närvaro trappan och kommer jobba vidare med frånvaron.

Och det är ju att vi faktiskt saknar en komplett uppföljning.

Både lokalt sedan tidigare, vilket alla andra kommuner också saknar, men också nationellt.

För arbetsplatser så går det lätt att läsa ut om sjukformvaron för det är ju krav att man ska följa upp i en personalredovisning.

För kommunens del så vet vi att personalformvaron ligger ungefär på åtta procent i genomsnitt över åren.

Och där hade vi börjat närma oss 15-20 procent så hade det varit jätteallvarligt.

Men vi ska också komma ihåg att det inte är jämförbara siffror.

Men vi hade kunnat bryta ner frånvaro på sjukdom eller ogiltlig frånvaro så att säga så hade vi fått ett mycket bättre underlag.

Men det är inte heller alarmerande siffror som vi får presentera till oss även om allt skulle vara i ogiltlig frånvaro.

Där finns faktiskt en undersökning som Skolverket genomförde 2021.

Då hade man regeringens uppdrag på att ta fram ett nationellt register.

När man gjorde undersökningarna för de besluten så kunde man konstatera enligt SVT att man hade 25 procent av niondeklassarna som hade minst 15 procents frånvaro.

Det är väsentligt många fler än de strax under 10 procenten som vi har här som vi har satt på 20 procents frånvaro.

Men ingen säger någonting om den bakomliggande orsaken förstås.

Och det är ju den som är den viktigaste.

Så jag ser mig spänning fram emot att fortsätta arbetet.

Jag hoppas våra kollegor i riksdag och regering gör någonting åt så att man kan börja ta fram en samlad statistik.

Så att man också kan hitta de kommunerna som det verkligen går sämst för så att också de kan få extra stöd och hjälp.

För i dagsläget så kan vi inte jämföra hur det ser ut.

Vi kan vara bäst i klassen. Vi kan också vara sämst men ingen vet. Tack så mycket!

Tack så mycket Johanna, Jack Ljungberg, Sverigedemokraterna och alla andra.

Stefan Ismak, Socialdemokraterna. Ja, Jack Ljungberg förstås.

Tack ordföranden, ledamöter, press och åhörare.

Det är ju klart att det är sorgligt att det inte har funnits någon sådan statistik.

Och vad jag förstår så är det inte något riktigt krav på att den ska finnas ännu heller.

Vi ska vara glädjas åt att vi har fått en ledning i vår skolmiljö som har tagit upp detta och sätter upp en trappa och jobbar alldeles.

Vi har tagit upp en trappa och jobbar aktivt med detta och faktiskt också vekt oss som satt i nämnden innan det kom petal här.

Vilket gör att vi håller ögonen på det.

När det gäller miljön i skolorna så är det ett problem med miljön i Ringförskolan.

Det är därför den ska renoveras och byggas om så vi kommer bättre till rätta med det.

Och även i den frågan så har jag tillförsikt för framtiden.

Och även där har personal börjat jobba på ett annorlunda sätt och verkligen tar det på allvar, känner jag.

För det är också någonting vi har att få löpande information på vad som händer hela tiden och hur vi är.

Så arbetet foreskrider mycket bra i nämnden, vill jag påstå. Tack så mycket.

Vare Stefan Lismak, Socialdemokraterna, Varsågod.

Tack ordförande. Johan, det är klart statistik är ju bra i vissa lägen men för mig är det inte det viktigaste här.

Och det viktigaste är ungdomen, barnet, eleven och deras föräldrar.

Med statistiken kan vi säga att vi har noll från varor som inte är hänsyftade till den psykosociala arbetsmiljön.

Sen de som är hemma, de jag arbetar med, de var sjukskrivna.

Det är så det är. De var sjukskrivna av olika anledningar. Barnpsykisk sjukskrivde de flesta.

Men för mig var det inte att de var psykiskt sjuka eller hade någon bokstavskombination.

Det var ju att skolan inte kunde anpassa sig efter den här eleven.

Det var smärtade ordentligt.

Oftast var det inte stora förändringar som skulle till.

Det var ett bemötande, det var lite tryggare miljö, arbetsmiljö och det är dit vi ska med alla.

Vi ska ha nollvisionen. Det är dit vi ska komma.

Sen kan vi möta den med statistik.

Men det viktigaste är arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Tack så mycket. Tack så mycket Stefan.

Då ser jag någon nyttighet. Då konstaterar jag att den här interpellationsdebatten är avslutad.

Då kommer vi till punkt nummer 6. Ursäkta, vi hade en liten lapsus här.

För att vara ordentligt på protokollet så hade vi så att under punkt 4 så ska fullmäktige ta ett beslut.

Beslutet är att informationen som Cecilia Alveson lämnar till fullmäktige att den läggs till handlingarna.

Hur kan fullmäktige ta det beslutet? Tack så mycket. Då går vi vidare till punkt nummer 6.

Ekonomisk säkerhet för Merab avseende slutdeponi.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1.

Hörs kommun förnyar ställd säkerhet i form av borgen för Merab.

Avseende Rönneholms avfallsanläggning för att uppfylla krav för tillstånd till återvinning, behandling,

mellanlagen och deponering av avfall 2.

Säkerheten fastställs till 22,5 procent av länsstyrelsens fastställda beloppet om 12 miljoner kronor.

Det vill säga 2,7 miljoner kronor. Jag lämnar ordet fritt. Johan Svanberg, moderaterna, varsågod.

Tack så mycket, ordförande. Kära ledamöter, åhörare.

Långt om länge kom länsstyrelsen på att Hörhörbo i Eslov hade lämnat en borgen för Merab

gällande deras slutdeponi.

Det var bra att synna att det var tre år efter att borgensavtagandet hade preskriberats enligt lag.

Men vi är inte sämre än så att vi kan göra om detta och rätta till det,

så att vi numera får ett korrekt tillstånd för Merabs verksamhet.

Det är inte så att det förändrar någonting i sak,

för blev det så att Merab skulle lägga ner på något sätt så ligger det ekonomiska ansvaret fortfarande kvar på oss

som ägarkommuner. Hade det varit en privat aktör hade vi fått betala ändå.

Så bifall till förslaget. Tack så mycket, Johan. Kent Staff, Socialdemokraterna.

Kommunförmäktige, åhörare, press och presidium. Jag yrkar också bifall till det här förslaget.

Vi har ju diskuterat en hel del och vi blir ju lika konfunderade som Johan och styrelsen i Merab på att ingen av

ja, det är varken styrelsen i Merab eller kommunerna som är med i Merab som har kommit pårätta,

utan Länsstyrelsen hittade det.

Vi kan väl vara glada kanske för att Länsstyrelsen inte uppdaterade summan 12 miljoner som sattes 2009.

Men ja, bifall. Tack så mycket, Kent. Vi ska avsluta förslaget sedan att sluta.

Då finns det kommunstyrelsens förslag som lyckats bifall av Johan Svahnberg, Moderaterna och Kent Staff, Socialdemokraterna.

Vi slutar kommunförmäktige i hänet med kommunstyrelsens förslag.

Här har vi sju delar, taxor, avgifter för socialnämnden, mandatperioden 2023-2026.

Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige i beslut.

1. Taxor och avgifter för social sektor antas.

2. Taxan höj börjar gälla 2024-04-01 och tidigare beslut att taxa upphör samtidigt att gälla.

3. Taxor för dödsbordförvaltning läggs till taxor i avgifter.

Social sektor var för tidigare beslutade taxa gällande dödsbordförvaltning samtidigt upphör att gälla.

4. Taxa för uttryckning av gemensamhetslokalen på barngårdsterrassen läggs till i taxor och avgifter.

Social sektor kan lämna ordet fritt. Fullmäktige redogöter beslut.

Beslut av kommunförmäktige i hänet med kommunstyrelsens förslag.

Här är nummer åtta. Det gäller taxa och riktlinjer för högs kulturskola.

Kommunstyrelsen föreslår kommunförmäktige i beslut.

Riktlinjer och taxor för högs kulturskola antas.

Två taxorna bör gällas från och med 2024-07-01.

Tre tidigare beslutade taxa upphör samtidigt att gälla.

Jag lämnar ordet fritt. Magnus Hara, Centerpartiet. Varsågod.

Ordförande, presidio, ledamöter, åhörare, press.

Ja, det gäller ju taxor och riktlinjer för högs kulturskola.

Och som vi alla vet här så har ju musikskolan övergått till en kulturskola.

Och därmed breddat sitt utbud.

Vi har nya ämnen här. Skrivaverkstad, kulturcrew, bild och form samt serieteckning.

Och det här är ju oerhört glädjande som vi har lagt till.

Och det vi tycker är bra är ju att i det här förslaget så höjer vi inte några avgifter för barn.

Utan det görs en höjning så att säga, men det är för de vuxna utan de barn.

Barnen höjer vi inte för. Och kulturscheferna har gjort en omvärldsbevakning.

Och vissa kommuner också har ju också även sänkt.

Men vi ligger på en ganska bra nivå i Hörskommun.

Så därför kan det vara klokt att bibehålla det.

Men just i och med att nu kulturskolan har blivit så hoppas vi förstås på

att bredda verksamheten ytterligare och samtidigt också säga att all den här

all den verksamhet som instrument, sång, teater, bild och form med mera

är en fantastisk verksamhet som kulturskolan erbjuder i Hörskommun.

Därmed så yrker jag bifall till liggande förslag. Tack!

Tack så mycket, Magnus. Det var Stefan Lissmark, Socialdemokraterna. Varsågod!

Tack, ordförande. Vår utgångspunkt som Socialdemokrater är ju att

alla ska ha råd att vara med i kulturskolan eller i våra aktiviteter

som kommunen anordnar. Så att jag är glad över att nämnden nu har lagt det här

beslutet, för det är ju så skonsamt som möjligt för just familjerna med barn och

ungdomar. Och precis som Magnus Hörer sa så är justeringen på de vuxna sidan

och där ser vi att möjligtvis kanske vi vuxna också har dåligt med pengar,

men då har vi ett val också att göra att vara med eller inte vara med.

Så det är där vi tar in de små höjningar som är. Så bifall till förslaget. Tack!

Tack så mycket, Stefan! Nu går det till era.

Diskussion avslutar förslag, ställande slut. Då finns det kommunstyrelsens förslag

som yrkes bifall om Magnus Hörer, Centerpartiet och Stefan Lissmark, Socialdemokraterna.

Beslut av kommunfullmäktige i enhet med kommunstyrelsens förslag.

Nu har vi äran nummer nio och det är avfallsplan.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutam.

Renhållningsordning för Hörs kommun bestående av avfallsplan för Eslöv, Hör och Hörby

med en handlingsplan för resurshushållning och cirkulära materialflöden 2023-2026

inklusive bilagarna ett till och med nio samt föreskrifter om för avfallshantering.

Hörs, Hörby och Eslövs kommun inklusive bilagar ett till tre antas.

Jag lämnar ordet fritt. Fullmäktige räddar ett beslut. Ken Staf, Socialdemokraterna.

Så snabbt ska det inte gå, ordförande. Vi, ja, yrka bifall kan jag börja med.

Det enda jag funderar över och som vi har pratat en del om i vårt parti

det är de här deponierna som finns i kommunen som vi måste ta hand om på ett eller annat sätt.

Vi vill gärna se en plan för dig så småningom, inte allt för långt fram.

Det lär ju kosta en hel del pengar, misstänker jag.

Och vad jag förstår så ligger det någon alldeles i centrum nära

Extra Coop och våran egen återvinningscentral där.

Det är min fråga. Finns det en plan eller är det något på gång att vi ska göra där?

Varsågod, Johan Svahnberg, Moderaterna.

Tack så mycket. Det finns ju ett antal nedlagda deponier i den här kommunen.

De flesta har tillkommit innan Hörskommun var Hörskommun

utan det är väl egentligen bara de centrala.

När det gäller äldre deponier så är arbetssättet i Sverige idag

att man låter skiten ligga där den är.

I annat fall så skulle det innebära en fullständig uppgrävning av området

och sortering och rengöring av jord och material.

Och det är inte den rekommendationen som idag gäller.

De nya deponierna, där är det ju så att Merab har ett trettioårigt ansvar

för dem efter man har avslutat deponieringen och sluttäckt dem

och efter trettio år så bedöms föroreningarna som läcker ut vara så pass låga

att man överlämnar den då tillbaka till kommunerna.

Och där har vi till exempel Ekeröd i Hörskommun som sedan kommer

och i Hörby så har man gjort en sluttäckning i Stavred alldeles nyligen

med massor som Merab faktiskt fick betalt för att ta emot för att kunna sluttäcka.

Så det är inte bara en förlustaffär men man mäter till exempel lakvatten

och sen så kommer Miljökontoret och gör uppföljningar på vilka utsläpp som sker

från deponierna men det är inte Miljölagstiftningens mål att man ska gräva upp dem

för att nå en bättre sortering om man säger så på gamla syn då. Tack!

Tack så mycket Johan! Någon nyttjuriga? Gill Andersson som kartnar varsin.

Hårtförande, SIG, ledamöter. Jag har väldigt kort fråga till dig Johan.

Man räknar idag, jag vet på den tiden när jag jobbade på IBM när vi skulle starta nya fabriker

så tittade man mycket på miljöskulden och man räknade på miljöskulden

och jag tror att i framgent kommer man än mer räkna på vilken miljöskuld

och då får man sätta pengar på det.

Vilken miljöskuld har vi och vad kommer det att kosta kommunen?

Och jag förstår att du kan svara direkt på det men har ni tankar på att titta på vilken

miljöskuld i pengar vi har och vi kommer att ha?

För det kommer ju påverka på budget i framtiden. Tack! Johan Svahnberg, varsin.

Tack så mycket. I dagsläget kommer det inte påverka kommunens budget.

En del av de taxor vi betalar i renhållningen till Merab används för att bygga framtida kapital

för att ta hand om de deponier.

Så det vill säga det restavfallet vi producerar idag betalas med taxor idag

som ska täcka fram tills deponin är sluttäckt och 30 år därefter.

Så det gör kontinuerligt avsättningar på de renhållningstaxor som vi betalar idag

som då ska täcka ända fram till att man kan bedöma dem såpass rena

som till exempel i Lund och göra det till naturområden,

vid St. Havsbackar och rekreationsområden och annat. Tack!

Tack så mycket, Johan. Den går nyttiga.

Diskussionen avslutar förslagstiden är slut.

Då finns det kommunstyrelsens förslag som yrkas bifall av Kent Staff.

Socialdemokraterna beslutar kommunfullmäktige enligt med kommunstyrelsens förslag. Tack!

Och då har vi här nummer 10. Det är ärende balansförteckning 2023.

Det gäller kommunstyrelsens förslag till beslut.

Kommunfullmäktige är ärende balansförteckning.

Ärende balansförteckning för 2023 godkänns och läggs till handlingarna.

Lämnar ordet fritt. Fullmäktige redogott beslut.

Beslutar kommunfullmäktige enligt med kommunstyrelsens förslag.

Här nummer 11 och det avsäglas avfinnas val av förtroendevala 2020-2026.

1. Emma Östers, Sverigedemokraterna, vill bli entledigande för sitt uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen.

Beslutar fullmäktige att entlediga Emma Östers.

Punkt 2 är att vi ska välja en ny ersättare i kommunstyrelsen efter Emma Östers, Sverigedemokraterna.

Då är förslaget att Eskild Örns, Sverigedemokraterna, väljs till ny ersättare i kommunstyrelsen.

Beslutar fullmäktige att välja Eskild Örns.

Och sen har vi punkt nummer 3.

Det är att välja en ny visig gruppledare för medborgare i samling och förslaget är Hans Navar Barrefors.

Som ersätter då Maria och Fuglas medborgare i samling.

Beslutar fullmäktige att välja Hans Navar Barrefors.

Då vill jag tacka Emma Östers för hennes insatser inom ramen för uppdraget som kommer att ersätta i kommunstyrelsen.

Nu har vi kommit till punkt nummer 12 och det är... Ja, vad skönt.

Ordförande, presidio, ledamöter, presidio.

Jag skulle vara tacksam om i fortsättning kunde få alla handlingarna med dagordningen.

Och inte bara inskrivet i kallelsen skulle uppskattas högst betydligt.

Och även sådana handlingar som gäller punkt 11. Tack.

Då ska jag be att vår kansligechef informerar varför inte den här handlingen finns med.

Och det är ett speciellt skäl.

Ja, ni har ju redan hört här idag att det kommer mycket ny lagstiftning, bland annat från EU.

Den är inte helt ny, men det är ju GDPR alltså.

I den EU-tjänsten som vi har så ska man ju identifiera sig på ett säkert sätt.

Det innebär att det kommer med ganska mycket personuppgifter med de här bilagorna.

Vi har inte personal att maska, till exempel personuppgift eller personnummer och liknande.

Därför har vi valt att göra på det här sättet.

Det är helt enkelt för att skydda personuppgifter.

Lägger vi till dem så tycker vi fortfarande att det är onödigt för kommunfullmäktige att veta varandras fulla personnummer.

Så vi kan absolut skydda dem enskilt, som gör att bara ni ser dem.

Men vi tycker även att det är en ganska stor samling för personnummer,

som anses vara en särskild skyddsvärd personuppgift.

Det här är som ingen debatt, utan det här var ett konstaterande.

Det är bra att vara där också, därför att jag blev undrande på vad de personuppgifterna är med i Kalles.

Vi skriver in det här nu istället i Kalles.

Jag menar att den informationen du hade av Kalles, som bara är i Kalles och som inte ligger i dagordningen,

gärna kunde vara med i dagordningen som en bilag.

Där stod som ett dokument i dagordningen att Emma Östers skulle avgå,

och inte alla personuppgifterna, det var inte det jag var ute efter.

Utan att jag inte ska behöva skifta mellan Kalles och dagordningen,

för att få alla uppgifter och alla handlingar som ska vara med. Tack!

Valet är ju det att den handling som skikas in av en avgående ledamot,

där står ett antal personuppgifter, och den vill man då inte lägga rakt in i vårt system.

Och då gör man på det här sättet, men låt oss ta den diskussionen på ett annat sätt,

men du kan få vara så god, Johan Svanberg.

Tack så mycket, det jag förstår Jack vill ha är egentligen en tjänsteskrivelse

som ett eget dokument vid sidan av, där det står exakt samma sak som i Kalles.

Men jag vill också påminna församlingen då att det som står i tjänsteskrivelsen

inte är nödvändigtvis samma som beslutsförslaget. Det kan aldrig utgå ifrån.

Det är jätteviktigt att man läser i Kalles än om vad som är det faktiska beslutsförslaget,

för det som står i tjänsteskrivelsen stämmer inte nödvändigtvis med det. Tack!

Men vi ska titta på så vi har det så bra som möjligt för oss alla att kunna läsa

de handlingar som lämnas in och som ska tas besluten.

Då har vi kommit över till punkt 12, anmälningar till kommunfullmäktige,

då har vi också ett antal anmälningar,

protokoll från KF och protokolls bylagade reservation

vid förra gångens protokoll för möjlighet sammanträde

och sen har vi då kommunstyrelsens protokoll och med tre stycken reservationer

i kommunstyrelsen framför kommunstyrelsens protokoll senast

och sen har vi då ett ordförande beslut

som jag tillsammans med socialnämndens ordförande och kommunstyrelsens ordförande

har tagit när det gäller att vi skulle ha en tillfällig taxa för att

uthyrning av lokal på vangårdsterrassen, vi fick nämligen så att någon ville hyra

därför att vi hade tagit beslutet idag om kostnaden för att hyra den här lokalen

så därför gjorde vi det snabbt så de kunde förlå vi att hyra lokalen

Och sen har vi då också beslut och handling från andra myndigheter

och det är då utvärdering av klimatkommunernas medlems-test

och vi kommunen, Hörskommun, blev godkända och vi nu är medlemmar i klimatkommuner

Vi har blått fritt ändå att ha några frågor Ken Stauffers, god...

Tack, herr ordförande, kommunfullmäktigedamöter och pressåhörare

Jag tänkte på den här sista punkten som står under de här handlingarna

Det var ett beslut vi tog här i kommunfullmäktigeföretagsen

som tydligen var ett väldigt bra beslut för det blev godkända

men med väldigt knapp marginal kan man säga

Vi fick 35 poäng, hade vi fått 33 poäng så hade vi fått ett erbjudande

om observatörskap under följande år

så att vi har lite att jobba med och det kanske var bra

och det var väldigt bra att vi blev medlemmar av denna organisation

bara göra uppmärksamma på det, tack Tack så mycket, Kent Det är nyttiga

Beslutade fullmäktige att lägga de här anmälningarna till handlingarna Tack

Då så kom vi på äronummer 13 och då vill jag tacka så mycket för idag

och förklara samma att jag hade två avslutat Tack Tack