-
Hej! Mittuniversitetet har bedrivit
ett projekt tillsammans
-
med Örnsköldsviks flygplats
och med mig vid sidan
-
så har vi Kjell Thorin.
Du har jobbat mycket
-
med ingenjörs, frågeteknik, säkerhet.
-Jag jobbar med flygsäkerhet
-
och regel frågor på flygplatser.
Så jag har varit inblandad
-
i det här projektet.
-Det är ett projekt som till huvuddelen
-
finansieras av Vinnova,
men där också Örnsköldsviks kommun
-
har varit med som en del i finansieringen.
Det
-
här är ett fyrhjulig fordon,
en elektriskt fordon.
-
Det var från början
vi köpte den än en elektrisk ATV.
-
Sedan har vi plockat bort syre på den
och gjort en autonom.
-
Så den användes
av flygplatsens egen GPS system
-
för att autonomt navigera
och röra sig längs rullbana
-
och göra en skanning med automatik.
Det innebär också att man kan påkalla
-
en mätning från flygledningen
med automatik
-
åker ut och gör den här mätningen.
Då ska man jämföra med dagens teknik
-
där man har en bil,
ett fordon som man kör ut på rull banan
-
i 90 kilometer i timmen och en släpvagn
efteråt med ett hjul
-
som snurrar och sen
så bromsar man där och mäter friktionen.
-
Tanken bakom det här är
att man får mer av autonomi,
-
mer av automatisering
och att det här är en väg
-
mot att göra en flygplats
mer kostnadseffektiv
-
därför att man brottas ju naturligtvis
med stora ekonomiska utmaningar
-
med en liten flygplats.
Man har få avgångar och ankomster
-
som bidrar till ekonomin och samtidigt
så måste man ju finnas där för kommunens
-
liksom näringsverksamhet
och erbjuda den här infrastrukturen
-
och flygningar till Ö-vik.
Det finns enormt mycket industri där.
-
Och sen har du ju även en säkerhetsaspekt
i den också.
-
När du kan mäta optiskt
så mäter du en större del av banan.
-
Det här hjulet
är bara tio centimeter brett
-
så den mäter
ju bara tio centimeter av banan.
-
Och då finns ett företag från Göteborg
som heter Climate
-
som har varit med i projektet
och de har en teknik
-
som bygger på att man har en laser mätare
och då ser ni den som
-
en som sitter i fronten på bilen och mäter
ner mot gatan och det är tre stycken
-
laser dioder som mäter reflektionen
så får man en bra mått på friktionen
-
och man får en klassificering
vilket underlag
-
man har om det är torr asfalt, blöt
asfalt, om det finns is på och så vidare.
-
Sen tillsammans med ytterligare en sensor
så är det en kamera
-
som ser framåt längre framåt
och då kan man utnyttja
-
matematisk korrelation
mellan den första sensorn och den andra.
-
För att den här kameran
skulle gissa i sig självt
-
och inte kunna
göra den här klassificeringen.
-
Men tillsammans
och samverkan, de jobbar ihop.
-
Här är ett bra exempel
på hur man kan tillämpa AI inom mätteknik.
-
Då får man en sån pixel
i ett område framför fordonet.
-
Man får en klassificering
att de här små rutorna ni ser där
-
och de antingen är de torra
eller också de täckta
-
med snö, vatten eller is.
Det är ungefär så här det kan se ut
-
och så ser man en bild framför.
Den täcker upp en bredd
-
och det gör också
att man kan scanna av hela rundbanan.
-
Precis som Kjell var inne på här nurå.
Då har vi jobbat ganska
-
mycket med kommunikation i projektet
och vi har tagit fram en film
-
som jag tänkte få tillåta mig
och visa er här nu då.
-
IF you have a flight somewhere in Sweden
an emergency situation
-
you need to stress
that aircraft closed airport.
-
Örnsköldsvik is the closed airport.
IF we in data
-
center can send out autonomous
vehicle to the measures on the runway.
-
We can instant get the right data
and provide it to the pilot
-
breaking action. The surface friction
and the weather condition
-
is paper into
emergency landing within the.
-
Head technology from klimat.
But the technologies actually made for
-
ordinary roads from the beginning,
but we have taken that.
-
Technology and now.
-Use it on runway instead.
-
But the first difference is
that instead of looking ahead as we
-
want to do another rose because we
want to know
-
the slippery
roads ahead as soon as possible.
-
We want to the measurement area
so we don't need to
-
drive so many times across the runway.
-
Den har Optical inspection
Off road Friction
-
it happens from rising colors of
infra red light light
-
that is completely invisible for our eyes
and the intensity
-
of hundreds of those colours
gives you a information
-
about what can of molecule
that are present in the surface, but then
-
for sensors that can see the friction
on the other that is a application
-
specific sensor that has been made for
outdoor use can
-
be used in health environments that are
towards sensing specific water molecule.
-
I do think autonomous vehicles
and autonomous measures of runway
-
is an able for the future to
have more access to the runway.
-
You have more details in the planning
from a pilot perspective.
-
Så know the rest now the friction
is on the runway.
-
I know the weather conditions
so in my case you
-
increased the availability
of a lot of airports in Sweden.
-
D&D is that to actually be able to measure
the kontaminerats on the runway.
-
So for example how
much do we have a drive?
-
Asfalt och asfalt.
Slush, ice and snow on the runway.
-
Another problem
is the fact that we are using the icing
-
chemicals at the airport for moving
eyes on the runway
-
and the use of
chemicals is not very good for environment
-
and they are also very mostly so my plans
for future is to invest the possibility
-
of using an optical sensor
in a similar way.
-
For also during the koncentration av icing
chemicals in the liquid film
-
that is on on top of the asfalt.
-Åtta mars Webcoast
-
där jag nu har introducerat Airpods.
Today and they are both on a neighbour
-
and they are a driver
to change different regulations about how
-
you can provide that service on a airport
from my perspective
-
to keep on working hard
with new products related to each other.
-
Maken will speed up the regulatory
parts in this airport management.
-
Så sen. Flygplatser blir mer och mer
teknik späckade
-
och teknik centrerade.
Det här systemet som vi benämner drivs,
-
Det är ingenting som Mittuniversitet
har varit med och utvecklat
-
utan det är ett företag
som finns i Östersund.
-
Combitech drivs är ett system
för att hålla ordning
-
på alla mark fordon på flygplatsen.
Det sitter en GPS puck i varje fordon
-
och det finns en sådan.
Det man kallar för geo sensing,
-
i princip ett rödljus.
Man har flyttat in in i själva fordonet.
-
Så har du inte klartecken
från flygledningen då och personalen
-
Om du försöker att köra över en gräns,
en osynlig gräns,
-
då kommer du få en varning
inne i fordonet.
-
Du har inte access till det området.
Men sen nu så får man en utveckling
-
framöver där drönare har utvecklats
från en leksak till någonting
-
som en väldigt potent produkt
man kan göra väldigt mycket med
-
och man vill kunna utnyttja den tekniken
och kanske också bygga nya affärsmodeller
-
och nya verksamheter.
Man vill kunna köra även drönare
-
i närheten av flygplatsen,
men på ett säkert sätt.
-
Så då har vi utvecklat en puck,
en GPS sensor
-
som sitter på en drönare
som inte väger speciellt mycket.
-
För att hålla koll på just drönare också
och att inkludera den informationen
-
i den här kartbilden
och att kunna presentera den kartbilden
-
för en flygledare som sitter nere
vid RTC centret i Sundsvall.
-
Därför att flygplatsen i Övik
den leds från från RTC Center i Sundsvall.
-
De har flygledning över distans.
Ja, så det är en stor del
-
av arbetet och mycket av motivationen.
Jag pratade om nya affärsmodeller
-
och nya verksamheter,
men räddnings verksamheten då?
-
Och ambulans, brandbil och så vidare.
De har ett enormt stort intresse
-
av det här att kunna skicka ut en drönare
i förväg till en olycksplats
-
och att kunna flyga den här drönaren
då över ett område som är out of sight.
-
För idag är det inte tillåtet
att flyga en drönare
-
utan att du kan se den visuellt.
Då kan man också släppa iväg den här
-
för att man har den flygande funktionen.
Åka iväg och göra en inspektion
-
över ett område
där du ska göra en räddningsinsats
-
och då få en bild i förväg
på hur många fordon inblandade
-
finns det brand och så vidare.
Så då ska vi starta
-
även den filmen här då?
-
Using drones technology emergency service
quickly go
-
out to the area of the accident.
Send the right kind of resources to see
-
this is us with saving
both lifes and time in the long term.
-
Använda Vision creates
great opportunities in virtual all sector
-
is in the society
in industries and in organizations.
-
Drivsystem Digital information
Varningssystem Support
-
Airport personnel information about ground
vehicles Positions drivsystem
-
has added funktionalitet for autonomous
vehicles, both ground vehicles
-
and drones system allows for operation
of drones father away
-
from the airport following map.
For example, search and rescue missions or
-
delivery some medicines or the staff
to the people in need.
-
Rent forskningsmässigt har vi haft utrymme
att titta på forskningsfrågor
-
som har att göra med att hur man kan mäta
och göra den här typen av laser mätningar
-
som är så på det här hjul drivna fordonet.
Men hur kan man göra den också
-
från en drönare på ett längre avstånd?
Det är inte självklart att det går så.
-
Vi har tittat på inverkan av vädret
på den typen av laser mätningar
-
där man mäter reflektionen på ytan
och upp till ett en flygande farkost
-
på avstånd av 10:15 meter.
Det pågår ett arbete
-
på att skriva en artikel
och vi har tittat på ett avstånd
-
även på kortare i labbmiljö så att säga.
Den artikeln är skriven
-
och då har vi tittat på inverkan
av variationer i luftfuktigheten
-
och det är en väldigt stor skillnad
att göra mätningen på ett kort avstånd
-
och att göra det på ett längre avstånd
för man får
-
en större inverkan av kompositionen
av atmosfären, fukt och väder.
-
Vi har kunnat formulera
en ny forskningsfråga
-
som har att göra med det här.
Att mäta kemikalier,
-
avisning, kemikalier.
Där har vi sökt ett nytt projekt
-
som är finansierat av Interreg
som går ut på att mäta urea form
-
heater för avisning på flygplatser
och även vägar
-
och göra det
med en liknande optisk teknik.
-
Tanken är att kunna optimera användningen
och att dosera exakt rätt
-
och inte ta till lite extra, spara pengar
och spara miljö.
-
Det var egentligen innehållet
i vår presentation.
-
Vi ska också säga nyttan för kommunen
och då får du gärna fylla på källan.
-
Det är ju lite grann.
Allting handlar ju om ekonomi
-
för de flesta regionala flygplatser
i Sverige drivs av kommuner och regioner
-
och vi går med stora underskott.
Och skulle vi kunna spara in någonstans
-
så försöker vi. Och sen som vi pratade
innan också om flygsäkerheten.
-
Det är otroligt viktigt.
Kan vi utveckla den
-
så är det ett jätte plus för oss.
-De här fyra punkterna
-
har vi levererat på dem
i det här projektet.
-
Men jag får väl också understryka
att även ett tidigare föregående projekt
-
som Milo, där egentligen
inte Ö-viks flygplatsen var med,
-
har vi fortfarande levererat
på det här temat.
-
Då var vi nere i Almedalen och berättade
om vikten av små flygplatser,
-
att de finns.
Robert Roth var inviterad även då
-
men kunde tyvärr inte närvara.
Jag har fått med Robert Roth
-
att prata för regionen uppe i Härnösand
om vikten av att även inkludera mark
-
här i den regionala utvecklingsplanen.
Nu. Ja, överhuvudtaget
-
så handlar det om
att vi ska bygga en relation framåt.
-
Det blir en hel portfölj av projekt
och det som står närmast till hands
-
nu är just det här
med att att mäta kemikalier.
-
Det har vi inte fått med i er ännu,
men däremot så
-
är Sundsvall och Timrå
flygplats med i det projektet.
-
Jag tittade bara kostnad
att lägga ut en omgång på en bana
-
för idag ser man ju hela banan
och kan du schema fläckvis
-
så kanske du kan spara bra många miljoner
per år bara i den kostnaden.
-
Jag vet att Robert har sagt något om
att bara man åker ut en enda gång
-
och lägger ut kem över hela flygplatsen
så handlar det i storleksordningen
-
50600I kostnad.
Så är man då på en flygplats som Sundsvall
-
Timrå som är nära havet
där man har stora klimatförändringar
-
med fukt från havet
plus temperaturvariationer runt nollan.
-
Det är stora mängder av kemikalier.
Det är mycket pengar det handlar om.
-
Absolut.
-Frågor. Ja, vi kan börja
-
med att tacka.
Ja, har vi några frågor i salen?
-
Tack Sundsvall!
Då finns det också möjlighet
-
att titta på andra kemikalier.
Jag tänker finns den delen
-
också i det här?
För ni är ju bra på det också.
-
På miljön tänker jag.
-De kemikalier vi siktar på
-
är format acetat och sedan är det urea
och det är salt, natriumklorid
-
och kaliumklorid.
Det är väl de vi kommer att titta på
-
i det här projektet.
Men tekniken, den är ju.
-
Det går att gå över på andra typer
av kemikalier också, på andra ytor.
-
Så är det ju.
Det roliga är att mitt intresse
-
som forskare handlar om och med tekniken.
Jag är ingen flygplats forskare
-
utan det roliga är
att när jag åker till Övik, ja
-
då ser jag att här
finns det roliga saker att studera.
-
Men jag kan också åka ner
och titta på plast sortering
-
och se att här
finns det också roliga saker att titta på.
-
Det gemensamma med tekniken bakom det här
och den går att använda även
-
för att kanske mäta oljeutsläpp
eller mäta möjligtvis kontaminering
-
av jordmassor.
-Ja, en jättebra kombination.
-
Jag tänker också på den delen
som handlar om säkerhetsfrågor,
-
för det kommer
ju också mer kopplat till flygplatser.
-
De blir strategiska punkter.
Ja, är det några sådana funderingar?
-
Framåt. Tänker på vårt nya
militära säkerhetsläge.
-
Det är ingenting som jag personligen
har berörts av i några frågeställningar,
-
men jag kan tänka mig att ni
på flygplatsen
-
har har haft den typen av diskussioner.
-Vi funderar mycket
-
på att använda drönare i staket.
Övervakning till exempel.
-
För som det är idag
så bevakar vi ju staketet
-
med fordon och manskap och det blir tätare
och tätare övervakning
-
som ju mer samhällsbilden skruvas.
Så absolut tittar vi på de lösningarna.
-
Ja tack.
-O.
-
Fler frågor.
-Nu låter det
-
som att jag är uppkopplad.
Jag har en fundering
-
och det kanske inte direkt
berör projektet,
-
men det angränsar
för att jag är lite nyfiken.
-
Det finns ju numera en drönar utbildning
om jag förstått det rätt, i Örnsköldsvik.
-
Jag tänker. Har ni någon koppling?
Har ni något utbyte med den utbildningen?
-
Absolut.
-Och i så fall på vilket sätt?
-
Om vi börjar med att titta på
hur det ser ut med drönare i Sverige
-
så har man gjort en mätning i Stockholm
där ungefär 60 % av all drönare verksamhet
-
sker helt olagligt. Folk har ingen kunskap
hur man ska använda drönare i luftrum.
-
Så vi har ju.
Vi sitter ju med i styrgruppen
-
för drönare utbildningen
och det är anledningen
-
till att de flyger på flygplatsen
är att de ska få göra det
-
under kontrollerade former
och lära sig rätt från början.
-
Tack.
-Tack! Fler frågor.
-
Jag tänker exakt hur fjärrstyrd
kan en flygplats bli?
-
Tänker ni att ni ska ha noll personal där?
-Nej, men om man säger som det ser ut just
-
nu så är det största hindret
är EU regelverket.
-
Alla flygplatser är EU certifierade
så vi går ju
-
och det är ju som tröga kvarnar och mala.
Så även om vi har bra idéer
-
och bra lösningar så tar det.
Det tar tid att ändra på saker och ting.
-
Men annars är det nog egentligen
bara fantasin som sätter begränsningar.
-
Jag kan nämna ett exempel
som historiskt har varit med i ett projekt
-
som hette AWA
som handlar just om autonoma fordon
-
och då var det Husqvarna
var med i projektet
-
och utvecklade en en autonom gräsklippare
som sen också blev en produkt
-
som du kan köpa
som de kan sälja till flygplatser.
-
Lite mer intelligent i sina rörelser
än den vi har hemma i trädgården.
-
Fast ändå nästan mest imponerande
på det projektet.
-
Det var ju den där hjullastaren
som gick med tre centimeters exakthet
-
som sopade runt bland husen.
Det gör du inte manuellt
-
och en ratt har den exaktheten.
-Jamen
-
då tar vi
och tackar Benny och Kjell en gång till.