< Return to Video

Autonom friktionsmätning och övervakning av flygplatser - Mittlyftet 240423

  • 0:04 - 0:09
    Hej! Mittuniversitetet har bedrivit
    ett projekt tillsammans
  • 0:09 - 0:13
    med Örnsköldsviks flygplats
    och med mig vid sidan
  • 0:13 - 0:15
    så har vi Kjell Thorin.
    Du har jobbat mycket
  • 0:15 - 0:22
    med ingenjörs, frågeteknik, säkerhet.
    -Jag jobbar med flygsäkerhet
  • 0:22 - 0:26
    och regel frågor på flygplatser.
    Så jag har varit inblandad
  • 0:26 - 0:30
    i det här projektet.
    -Det är ett projekt som till huvuddelen
  • 0:30 - 0:34
    finansieras av Vinnova,
    men där också Örnsköldsviks kommun
  • 0:34 - 0:41
    har varit med som en del i finansieringen.
    Det
  • 0:41 - 0:46
    här är ett fyrhjulig fordon,
    en elektriskt fordon.
  • 0:46 - 0:50
    Det var från början
    vi köpte den än en elektrisk ATV.
  • 0:50 - 0:52
    Sedan har vi plockat bort syre på den
    och gjort en autonom.
  • 0:52 - 0:56
    Så den användes
    av flygplatsens egen GPS system
  • 0:56 - 1:01
    för att autonomt navigera
    och röra sig längs rullbana
  • 1:01 - 1:08
    och göra en skanning med automatik.
    Det innebär också att man kan påkalla
  • 1:08 - 1:11
    en mätning från flygledningen
    med automatik
  • 1:11 - 1:15
    åker ut och gör den här mätningen.
    Då ska man jämföra med dagens teknik
  • 1:15 - 1:20
    där man har en bil,
    ett fordon som man kör ut på rull banan
  • 1:20 - 1:23
    i 90 kilometer i timmen och en släpvagn
    efteråt med ett hjul
  • 1:23 - 1:26
    som snurrar och sen
    så bromsar man där och mäter friktionen.
  • 1:27 - 1:31
    Tanken bakom det här är
    att man får mer av autonomi,
  • 1:31 - 1:34
    mer av automatisering
    och att det här är en väg
  • 1:34 - 1:38
    mot att göra en flygplats
    mer kostnadseffektiv
  • 1:39 - 1:43
    därför att man brottas ju naturligtvis
    med stora ekonomiska utmaningar
  • 1:43 - 1:47
    med en liten flygplats.
    Man har få avgångar och ankomster
  • 1:47 - 1:52
    som bidrar till ekonomin och samtidigt
    så måste man ju finnas där för kommunens
  • 1:52 - 1:56
    liksom näringsverksamhet
    och erbjuda den här infrastrukturen
  • 1:56 - 2:00
    och flygningar till Ö-vik.
    Det finns enormt mycket industri där.
  • 2:01 - 2:03
    Och sen har du ju även en säkerhetsaspekt
    i den också.
  • 2:03 - 2:06
    När du kan mäta optiskt
    så mäter du en större del av banan.
  • 2:06 - 2:09
    Det här hjulet
    är bara tio centimeter brett
  • 2:09 - 2:11
    så den mäter
    ju bara tio centimeter av banan.
  • 2:15 - 2:17
    Och då finns ett företag från Göteborg
    som heter Climate
  • 2:18 - 2:20
    som har varit med i projektet
    och de har en teknik
  • 2:20 - 2:24
    som bygger på att man har en laser mätare
    och då ser ni den som
  • 2:24 - 2:30
    en som sitter i fronten på bilen och mäter
    ner mot gatan och det är tre stycken
  • 2:30 - 2:35
    laser dioder som mäter reflektionen
    så får man en bra mått på friktionen
  • 2:35 - 2:36
    och man får en klassificering
    vilket underlag
  • 2:36 - 2:41
    man har om det är torr asfalt, blöt
    asfalt, om det finns is på och så vidare.
  • 2:42 - 2:44
    Sen tillsammans med ytterligare en sensor
    så är det en kamera
  • 2:44 - 2:47
    som ser framåt längre framåt
    och då kan man utnyttja
  • 2:48 - 2:52
    matematisk korrelation
    mellan den första sensorn och den andra.
  • 2:52 - 2:54
    För att den här kameran
    skulle gissa i sig självt
  • 2:54 - 2:56
    och inte kunna
    göra den här klassificeringen.
  • 2:56 - 2:59
    Men tillsammans
    och samverkan, de jobbar ihop.
  • 2:59 - 3:04
    Här är ett bra exempel
    på hur man kan tillämpa AI inom mätteknik.
  • 3:05 - 3:08
    Då får man en sån pixel
    i ett område framför fordonet.
  • 3:08 - 3:11
    Man får en klassificering
    att de här små rutorna ni ser där
  • 3:11 - 3:13
    och de antingen är de torra
    eller också de täckta
  • 3:14 - 3:19
    med snö, vatten eller is.
    Det är ungefär så här det kan se ut
  • 3:19 - 3:23
    och så ser man en bild framför.
    Den täcker upp en bredd
  • 3:23 - 3:27
    och det gör också
    att man kan scanna av hela rundbanan.
  • 3:27 - 3:30
    Precis som Kjell var inne på här nurå.
    Då har vi jobbat ganska
  • 3:31 - 3:34
    mycket med kommunikation i projektet
    och vi har tagit fram en film
  • 3:34 - 3:37
    som jag tänkte få tillåta mig
    och visa er här nu då.
  • 3:42 - 3:48
    IF you have a flight somewhere in Sweden
    an emergency situation
  • 3:49 - 3:52
    you need to stress
    that aircraft closed airport.
  • 3:52 - 3:56
    Örnsköldsvik is the closed airport.
    IF we in data
  • 3:56 - 4:01
    center can send out autonomous
    vehicle to the measures on the runway.
  • 4:01 - 4:06
    We can instant get the right data
    and provide it to the pilot
  • 4:06 - 4:10
    breaking action. The surface friction
    and the weather condition
  • 4:10 - 4:14
    is paper into
    emergency landing within the.
  • 4:15 - 4:20
    Head technology from klimat.
    But the technologies actually made for
  • 4:20 - 4:25
    ordinary roads from the beginning,
    but we have taken that.
  • 4:25 - 4:27
    Technology and now.
    -Use it on runway instead.
  • 4:29 - 4:33
    But the first difference is
    that instead of looking ahead as we
  • 4:34 - 4:36
    want to do another rose because we
    want to know
  • 4:36 - 4:39
    the slippery
    roads ahead as soon as possible.
  • 4:39 - 4:43
    We want to the measurement area
    so we don't need to
  • 4:43 - 4:45
    drive so many times across the runway.
  • 4:53 - 4:56
    Den har Optical inspection
    Off road Friction
  • 4:56 - 5:01
    it happens from rising colors of
    infra red light light
  • 5:01 - 5:06
    that is completely invisible for our eyes
    and the intensity
  • 5:06 - 5:11
    of hundreds of those colours
    gives you a information
  • 5:11 - 5:15
    about what can of molecule
    that are present in the surface, but then
  • 5:16 - 5:20
    for sensors that can see the friction
    on the other that is a application
  • 5:20 - 5:24
    specific sensor that has been made for
    outdoor use can
  • 5:25 - 5:31
    be used in health environments that are
    towards sensing specific water molecule.
  • 5:38 - 5:43
    I do think autonomous vehicles
    and autonomous measures of runway
  • 5:43 - 5:48
    is an able for the future to
    have more access to the runway.
  • 5:48 - 5:52
    You have more details in the planning
    from a pilot perspective.
  • 5:52 - 5:56
    Så know the rest now the friction
    is on the runway.
  • 5:56 - 5:59
    I know the weather conditions
    so in my case you
  • 5:59 - 6:03
    increased the availability
    of a lot of airports in Sweden.
  • 6:04 - 6:09
    D&D is that to actually be able to measure
    the kontaminerats on the runway.
  • 6:10 - 6:14
    So for example how
    much do we have a drive?
  • 6:14 - 6:19
    Asfalt och asfalt.
    Slush, ice and snow on the runway.
  • 6:20 - 6:25
    Another problem
    is the fact that we are using the icing
  • 6:25 - 6:29
    chemicals at the airport for moving
    eyes on the runway
  • 6:30 - 6:33
    and the use of
    chemicals is not very good for environment
  • 6:33 - 6:39
    and they are also very mostly so my plans
    for future is to invest the possibility
  • 6:39 - 6:42
    of using an optical sensor
    in a similar way.
  • 6:42 - 6:47
    For also during the koncentration av icing
    chemicals in the liquid film
  • 6:47 - 6:52
    that is on on top of the asfalt.
    -Åtta mars Webcoast
  • 6:52 - 6:57
    där jag nu har introducerat Airpods.
    Today and they are both on a neighbour
  • 6:57 - 7:02
    and they are a driver
    to change different regulations about how
  • 7:02 - 7:06
    you can provide that service on a airport
    from my perspective
  • 7:07 - 7:13
    to keep on working hard
    with new products related to each other.
  • 7:13 - 7:18
    Maken will speed up the regulatory
    parts in this airport management.
  • 7:21 - 7:28
    Så sen. Flygplatser blir mer och mer
    teknik späckade
  • 7:28 - 7:33
    och teknik centrerade.
    Det här systemet som vi benämner drivs,
  • 7:33 - 7:36
    Det är ingenting som Mittuniversitet
    har varit med och utvecklat
  • 7:36 - 7:39
    utan det är ett företag
    som finns i Östersund.
  • 7:40 - 7:45
    Combitech drivs är ett system
    för att hålla ordning
  • 7:45 - 7:51
    på alla mark fordon på flygplatsen.
    Det sitter en GPS puck i varje fordon
  • 7:51 - 7:54
    och det finns en sådan.
    Det man kallar för geo sensing,
  • 7:54 - 7:58
    i princip ett rödljus.
    Man har flyttat in in i själva fordonet.
  • 7:59 - 8:03
    Så har du inte klartecken
    från flygledningen då och personalen
  • 8:03 - 8:07
    Om du försöker att köra över en gräns,
    en osynlig gräns,
  • 8:07 - 8:09
    då kommer du få en varning
    inne i fordonet.
  • 8:09 - 8:13
    Du har inte access till det området.
    Men sen nu så får man en utveckling
  • 8:13 - 8:18
    framöver där drönare har utvecklats
    från en leksak till någonting
  • 8:18 - 8:20
    som en väldigt potent produkt
    man kan göra väldigt mycket med
  • 8:20 - 8:24
    och man vill kunna utnyttja den tekniken
    och kanske också bygga nya affärsmodeller
  • 8:25 - 8:28
    och nya verksamheter.
    Man vill kunna köra även drönare
  • 8:28 - 8:31
    i närheten av flygplatsen,
    men på ett säkert sätt.
  • 8:32 - 8:35
    Så då har vi utvecklat en puck,
    en GPS sensor
  • 8:35 - 8:38
    som sitter på en drönare
    som inte väger speciellt mycket.
  • 8:38 - 8:42
    För att hålla koll på just drönare också
    och att inkludera den informationen
  • 8:42 - 8:46
    i den här kartbilden
    och att kunna presentera den kartbilden
  • 8:46 - 8:51
    för en flygledare som sitter nere
    vid RTC centret i Sundsvall.
  • 8:51 - 8:58
    Därför att flygplatsen i Övik
    den leds från från RTC Center i Sundsvall.
  • 8:58 - 9:04
    De har flygledning över distans.
    Ja, så det är en stor del
  • 9:04 - 9:09
    av arbetet och mycket av motivationen.
    Jag pratade om nya affärsmodeller
  • 9:09 - 9:12
    och nya verksamheter,
    men räddnings verksamheten då?
  • 9:13 - 9:18
    Och ambulans, brandbil och så vidare.
    De har ett enormt stort intresse
  • 9:18 - 9:22
    av det här att kunna skicka ut en drönare
    i förväg till en olycksplats
  • 9:22 - 9:27
    och att kunna flyga den här drönaren
    då över ett område som är out of sight.
  • 9:27 - 9:29
    För idag är det inte tillåtet
    att flyga en drönare
  • 9:29 - 9:33
    utan att du kan se den visuellt.
    Då kan man också släppa iväg den här
  • 9:33 - 9:37
    för att man har den flygande funktionen.
    Åka iväg och göra en inspektion
  • 9:37 - 9:40
    över ett område
    där du ska göra en räddningsinsats
  • 9:40 - 9:44
    och då få en bild i förväg
    på hur många fordon inblandade
  • 9:45 - 9:49
    finns det brand och så vidare.
    Så då ska vi starta
  • 9:49 - 9:51
    även den filmen här då?
  • 9:56 - 10:00
    Using drones technology emergency service
    quickly go
  • 10:00 - 10:05
    out to the area of the accident.
    Send the right kind of resources to see
  • 10:06 - 10:10
    this is us with saving
    both lifes and time in the long term.
  • 10:14 - 10:18
    Använda Vision creates
    great opportunities in virtual all sector
  • 10:18 - 10:22
    is in the society
    in industries and in organizations.
  • 10:28 - 10:33
    Drivsystem Digital information
    Varningssystem Support
  • 10:33 - 10:38
    Airport personnel information about ground
    vehicles Positions drivsystem
  • 10:38 - 10:43
    has added funktionalitet for autonomous
    vehicles, both ground vehicles
  • 10:43 - 10:49
    and drones system allows for operation
    of drones father away
  • 10:50 - 10:55
    from the airport following map.
    For example, search and rescue missions or
  • 10:55 - 10:59
    delivery some medicines or the staff
    to the people in need.
  • 11:00 - 11:04
    Rent forskningsmässigt har vi haft utrymme
    att titta på forskningsfrågor
  • 11:04 - 11:09
    som har att göra med att hur man kan mäta
    och göra den här typen av laser mätningar
  • 11:09 - 11:13
    som är så på det här hjul drivna fordonet.
    Men hur kan man göra den också
  • 11:13 - 11:17
    från en drönare på ett längre avstånd?
    Det är inte självklart att det går så.
  • 11:17 - 11:23
    Vi har tittat på inverkan av vädret
    på den typen av laser mätningar
  • 11:23 - 11:28
    där man mäter reflektionen på ytan
    och upp till ett en flygande farkost
  • 11:28 - 11:33
    på avstånd av 10:15 meter.
    Det pågår ett arbete
  • 11:33 - 11:36
    på att skriva en artikel
    och vi har tittat på ett avstånd
  • 11:36 - 11:40
    även på kortare i labbmiljö så att säga.
    Den artikeln är skriven
  • 11:40 - 11:44
    och då har vi tittat på inverkan
    av variationer i luftfuktigheten
  • 11:44 - 11:48
    och det är en väldigt stor skillnad
    att göra mätningen på ett kort avstånd
  • 11:49 - 11:51
    och att göra det på ett längre avstånd
    för man får
  • 11:51 - 11:55
    en större inverkan av kompositionen
    av atmosfären, fukt och väder.
  • 11:57 - 12:00
    Vi har kunnat formulera
    en ny forskningsfråga
  • 12:00 - 12:05
    som har att göra med det här.
    Att mäta kemikalier,
  • 12:06 - 12:09
    avisning, kemikalier.
    Där har vi sökt ett nytt projekt
  • 12:09 - 12:16
    som är finansierat av Interreg
    som går ut på att mäta urea form
  • 12:16 - 12:20
    heater för avisning på flygplatser
    och även vägar
  • 12:21 - 12:23
    och göra det
    med en liknande optisk teknik.
  • 12:24 - 12:28
    Tanken är att kunna optimera användningen
    och att dosera exakt rätt
  • 12:28 - 12:32
    och inte ta till lite extra, spara pengar
    och spara miljö.
  • 12:33 - 12:36
    Det var egentligen innehållet
    i vår presentation.
  • 12:36 - 12:40
    Vi ska också säga nyttan för kommunen
    och då får du gärna fylla på källan.
  • 12:40 - 12:43
    Det är ju lite grann.
    Allting handlar ju om ekonomi
  • 12:43 - 12:47
    för de flesta regionala flygplatser
    i Sverige drivs av kommuner och regioner
  • 12:47 - 12:53
    och vi går med stora underskott.
    Och skulle vi kunna spara in någonstans
  • 12:53 - 12:58
    så försöker vi. Och sen som vi pratade
    innan också om flygsäkerheten.
  • 12:58 - 13:02
    Det är otroligt viktigt.
    Kan vi utveckla den
  • 13:02 - 13:08
    så är det ett jätte plus för oss.
    -De här fyra punkterna
  • 13:08 - 13:11
    har vi levererat på dem
    i det här projektet.
  • 13:11 - 13:14
    Men jag får väl också understryka
    att även ett tidigare föregående projekt
  • 13:14 - 13:18
    som Milo, där egentligen
    inte Ö-viks flygplatsen var med,
  • 13:18 - 13:20
    har vi fortfarande levererat
    på det här temat.
  • 13:21 - 13:24
    Då var vi nere i Almedalen och berättade
    om vikten av små flygplatser,
  • 13:24 - 13:28
    att de finns.
    Robert Roth var inviterad även då
  • 13:28 - 13:31
    men kunde tyvärr inte närvara.
    Jag har fått med Robert Roth
  • 13:32 - 13:36
    att prata för regionen uppe i Härnösand
    om vikten av att även inkludera mark
  • 13:36 - 13:42
    här i den regionala utvecklingsplanen.
    Nu. Ja, överhuvudtaget
  • 13:42 - 13:47
    så handlar det om
    att vi ska bygga en relation framåt.
  • 13:47 - 13:51
    Det blir en hel portfölj av projekt
    och det som står närmast till hands
  • 13:51 - 13:54
    nu är just det här
    med att att mäta kemikalier.
  • 13:55 - 13:57
    Det har vi inte fått med i er ännu,
    men däremot så
  • 13:57 - 14:01
    är Sundsvall och Timrå
    flygplats med i det projektet.
  • 14:02 - 14:05
    Jag tittade bara kostnad
    att lägga ut en omgång på en bana
  • 14:06 - 14:09
    för idag ser man ju hela banan
    och kan du schema fläckvis
  • 14:10 - 14:14
    så kanske du kan spara bra många miljoner
    per år bara i den kostnaden.
  • 14:15 - 14:19
    Jag vet att Robert har sagt något om
    att bara man åker ut en enda gång
  • 14:19 - 14:22
    och lägger ut kem över hela flygplatsen
    så handlar det i storleksordningen
  • 14:22 - 14:28
    50600I kostnad.
    Så är man då på en flygplats som Sundsvall
  • 14:28 - 14:34
    Timrå som är nära havet
    där man har stora klimatförändringar
  • 14:34 - 14:38
    med fukt från havet
    plus temperaturvariationer runt nollan.
  • 14:38 - 14:42
    Det är stora mängder av kemikalier.
    Det är mycket pengar det handlar om.
  • 14:44 - 14:50
    Absolut.
    -Frågor. Ja, vi kan börja
  • 14:50 - 14:57
    med att tacka.
    Ja, har vi några frågor i salen?
  • 15:02 - 15:08
    Tack Sundsvall!
    Då finns det också möjlighet
  • 15:08 - 15:12
    att titta på andra kemikalier.
    Jag tänker finns den delen
  • 15:12 - 15:14
    också i det här?
    För ni är ju bra på det också.
  • 15:14 - 15:18
    På miljön tänker jag.
    -De kemikalier vi siktar på
  • 15:18 - 15:23
    är format acetat och sedan är det urea
    och det är salt, natriumklorid
  • 15:24 - 15:26
    och kaliumklorid.
    Det är väl de vi kommer att titta på
  • 15:26 - 15:29
    i det här projektet.
    Men tekniken, den är ju.
  • 15:29 - 15:32
    Det går att gå över på andra typer
    av kemikalier också, på andra ytor.
  • 15:32 - 15:37
    Så är det ju.
    Det roliga är att mitt intresse
  • 15:37 - 15:41
    som forskare handlar om och med tekniken.
    Jag är ingen flygplats forskare
  • 15:41 - 15:43
    utan det roliga är
    att när jag åker till Övik, ja
  • 15:44 - 15:47
    då ser jag att här
    finns det roliga saker att studera.
  • 15:47 - 15:50
    Men jag kan också åka ner
    och titta på plast sortering
  • 15:50 - 15:53
    och se att här
    finns det också roliga saker att titta på.
  • 15:53 - 15:57
    Det gemensamma med tekniken bakom det här
    och den går att använda även
  • 15:57 - 16:02
    för att kanske mäta oljeutsläpp
    eller mäta möjligtvis kontaminering
  • 16:02 - 16:09
    av jordmassor.
    -Ja, en jättebra kombination.
  • 16:09 - 16:12
    Jag tänker också på den delen
    som handlar om säkerhetsfrågor,
  • 16:12 - 16:15
    för det kommer
    ju också mer kopplat till flygplatser.
  • 16:15 - 16:20
    De blir strategiska punkter.
    Ja, är det några sådana funderingar?
  • 16:21 - 16:26
    Framåt. Tänker på vårt nya
    militära säkerhetsläge.
  • 16:26 - 16:30
    Det är ingenting som jag personligen
    har berörts av i några frågeställningar,
  • 16:30 - 16:32
    men jag kan tänka mig att ni
    på flygplatsen
  • 16:32 - 16:36
    har har haft den typen av diskussioner.
    -Vi funderar mycket
  • 16:37 - 16:40
    på att använda drönare i staket.
    Övervakning till exempel.
  • 16:42 - 16:45
    För som det är idag
    så bevakar vi ju staketet
  • 16:45 - 16:52
    med fordon och manskap och det blir tätare
    och tätare övervakning
  • 16:52 - 16:57
    som ju mer samhällsbilden skruvas.
    Så absolut tittar vi på de lösningarna.
  • 16:58 - 17:02
    Ja tack.
    -O.
  • 17:05 - 17:11
    Fler frågor.
    -Nu låter det
  • 17:11 - 17:13
    som att jag är uppkopplad.
    Jag har en fundering
  • 17:13 - 17:16
    och det kanske inte direkt
    berör projektet,
  • 17:17 - 17:19
    men det angränsar
    för att jag är lite nyfiken.
  • 17:19 - 17:25
    Det finns ju numera en drönar utbildning
    om jag förstått det rätt, i Örnsköldsvik.
  • 17:25 - 17:30
    Jag tänker. Har ni någon koppling?
    Har ni något utbyte med den utbildningen?
  • 17:30 - 17:33
    Absolut.
    -Och i så fall på vilket sätt?
  • 17:34 - 17:37
    Om vi börjar med att titta på
    hur det ser ut med drönare i Sverige
  • 17:37 - 17:43
    så har man gjort en mätning i Stockholm
    där ungefär 60 % av all drönare verksamhet
  • 17:43 - 17:49
    sker helt olagligt. Folk har ingen kunskap
    hur man ska använda drönare i luftrum.
  • 17:51 - 17:55
    Så vi har ju.
    Vi sitter ju med i styrgruppen
  • 17:55 - 17:59
    för drönare utbildningen
    och det är anledningen
  • 17:59 - 18:01
    till att de flyger på flygplatsen
    är att de ska få göra det
  • 18:02 - 18:05
    under kontrollerade former
    och lära sig rätt från början.
  • 18:07 - 18:11
    Tack.
    -Tack! Fler frågor.
  • 18:13 - 18:19
    Jag tänker exakt hur fjärrstyrd
    kan en flygplats bli?
  • 18:19 - 18:25
    Tänker ni att ni ska ha noll personal där?
    -Nej, men om man säger som det ser ut just
  • 18:25 - 18:27
    nu så är det största hindret
    är EU regelverket.
  • 18:27 - 18:31
    Alla flygplatser är EU certifierade
    så vi går ju
  • 18:31 - 18:35
    och det är ju som tröga kvarnar och mala.
    Så även om vi har bra idéer
  • 18:35 - 18:39
    och bra lösningar så tar det.
    Det tar tid att ändra på saker och ting.
  • 18:40 - 18:44
    Men annars är det nog egentligen
    bara fantasin som sätter begränsningar.
  • 18:45 - 18:49
    Jag kan nämna ett exempel
    som historiskt har varit med i ett projekt
  • 18:49 - 18:53
    som hette AWA
    som handlar just om autonoma fordon
  • 18:53 - 18:55
    och då var det Husqvarna
    var med i projektet
  • 18:55 - 19:00
    och utvecklade en en autonom gräsklippare
    som sen också blev en produkt
  • 19:00 - 19:03
    som du kan köpa
    som de kan sälja till flygplatser.
  • 19:03 - 19:08
    Lite mer intelligent i sina rörelser
    än den vi har hemma i trädgården.
  • 19:10 - 19:12
    Fast ändå nästan mest imponerande
    på det projektet.
  • 19:12 - 19:17
    Det var ju den där hjullastaren
    som gick med tre centimeters exakthet
  • 19:17 - 19:22
    som sopade runt bland husen.
    Det gör du inte manuellt
  • 19:22 - 19:29
    och en ratt har den exaktheten.
    -Jamen
  • 19:31 - 19:34
    då tar vi
    och tackar Benny och Kjell en gång till.
Title:
Autonom friktionsmätning och övervakning av flygplatser - Mittlyftet 240423
Description:

more » « less
Duration:
19:40

Swedish subtitles

Revisions