-
Ja, klockan är sju.
-
Innan vi startar sammanträdet så vill jag tala om,
-
att vi har våra utrymningsvägar till höger och vänster.
-
Här framme och så har vi den där vi kom in. Man känner
-
sig som en stewardess, men det ska sägas.
-
Vid varje sammanträde.
-
Och därmed så vill jag förklarar dagens sammanträde för öppnat.
-
ärende nummer ett, sammanträdet tilltjännagivande
-
och fastställdes av föredragningslistan.
-
Tilltjännagivande av sammanträdet har utfärdats den 6 mars
-
2024 av anslaget på kommunens digitala anslagstavla samma dag.
-
Samtliga ledamöter och ersättare har fått föredragningslista och handlingar
-
genom elektronisk kallelse till sisseronassistenten 6 mars 2024.
-
Beslutar KF att tilltjännagivet om sammanträdet har utfärdats på ett korrekt sätt?
-
Och så har vi att fastställda föredragningslistan
-
någon har små synpunkter på dagens föredragningslista.
-
I så fall kan det vara fullmäktig beslut att fastställa dagens föredragningslista.
-
Tack! Nummer två, det är upprop.
-
Fredrik Stålhanske, närvarande. Oscar Waspjär, närvarande.
-
Centerpartiet Magnus Hara, närvarande.
-
Maria Jönsson, anmält för hinder och ersätt av Martin Olsson, närvarande.
-
Liberalerna Anna Ramberg, närvarande.
-
Mattias Svensson, närvarande.
-
Kristdemokraterna Martin Ekstrand, närvarande.
-
Margareta Johansson, närvarande.
-
Socialdemokraterna Lena Stigstotter, närvarande.
-
Stefan Lissmark, närvarande.
-
Mona Schill Ingvarsson, anmält för hinder och ersätt av Claes Paulsson, närvarande.
-
Gill Andersson, närvarande.
-
Kent Staff, närvarande.
-
Eva-Lisa Forssell, närvarande.
-
Jan Varder, anmält för hinder och ersätt av Göran Dahlgren, närvarande.
-
Vänsterpartiet Olle Krabbe, närvarande.
-
Christer Lindqvist, närvarande.
-
Pierre Malmberg Nyborg, närvarande.
-
Miljöpartiet De Gröna, rågor och vänner, anmält för hinder
-
och ersätt av Andrew Briggs, närvarande.
-
Maria Trudson, närvarande.
-
Sverigedemokraterna Emma Öster, närvarande.
-
Stefan Liljenberg, närvarande.
-
Helena Lindblom Olsson, närvarande.
-
Marie-Louise Palm, närvarande.
-
Lars Andersson, närvarande.
-
Eskil Öhrm, närvarande.
-
Jack Ljungberg, närvarande.
-
Hans Klär, närvarande.
-
Medborgare i samling Anna Jung, närvarande.
-
Tom Espegård, närvarande.
-
Rolf Streifert, närvarande.
-
Lena Larsson, närvarande.
-
Och Anders Netterheim, närvarande.
-
Ersättare Johan Kristell, närvarande.
-
Johan Hållman, närvarande.
-
Anna Henriksson, närvarande.
-
Jan Malmgren, närvarande.
-
Carina Wetterquist, närvarande.
-
Ingmar Christensen, närvarande.
-
Katerina Gisow, närvarande.
-
Kristina Persson, närvarande.
-
Kristdemokraterna Erik Martensson, närvarande.
-
Lena Olsson, närvarande.
-
Socialdemokraterna Jessica Homoné, närvarande.
-
Lena Rosén, närvarande.
-
Vänsterpartiet Karolina Frick, närvarande.
-
Bengt Johansson, närvarande.
-
Miljöpartiet Kerstin Fonsätt, närvarande.
-
Sverigedemokraterna Lucas Nilsson, närvarande.
-
Willy Wikborn, närvarande.
-
Ingrid Karlsson, närvarande.
-
Ismo Peckinen, närvarande.
-
Jenny Svensson, närvarande.
-
Anders Andersson, medborgarsamling, närvarande.
-
Hans-Nava Barrafoss, medborgarsamling, närvarande.
-
Det ska vara samtligen.
-
Har de alla uppropade?
-
Då finner jag att det är 41 beslutande ledamöter, närvarande.
-
ärende nummer tre val av justerande och
-
bestämmande av tid för protokollets justering.
-
Förslag för att justera dagens protokoll i Magnus Haara
-
Centerpartiet och olle krabbe Vänsterpartiet
-
beslutar fullmäktige att utse de förslag att justera dagens protokoll.
-
Och det justeras dagens protokoll elektroniskt
-
onsdagen den 20 mars, 20.24 klockan 16 och 30.
-
Fem, information och det är IT-kommuner i Skåne AB, alltså Unicom,
-
som jag bjudit hit för att informera om sin verksamhet.
-
Och då, för den skulden, hälsar jag vd Cecilia Alveson
-
välkommen hit, varsågod! Tack så mycket! Trevligt få vara här.
-
Cecilia Alveson heter jag vd för Unicom och det
-
har jag varit sen 2016 när bolaget bildades.
-
Unicom har ett uppdrag att leverera en stabil och säker och robust it-miljö.
-
Vi ska vara en resurs för ägarna i samverkan.
-
Vi ska också vara en aktiv part i verksamhetsutvecklingen och se till att
-
resurseffektiviteten kommer alla ägare till gagn.
Så det är det som är vårt uppdrag.
-
Om vi tittar tillbaka hur bolaget egentligen
-
kom till så får vi gå ända tillbaka till 2011,
-
för det var då IT-avdelningarna i Hörby och i Höör slogs ihop.
-
Det var då namnet Unicom kom till.
-
Det här slog såväl ut så att Östra Göinge kommun
-
visade intresse för att bli en del av det här samarbetet.
-
I samband med det så bildades ett samverkansprojekt där man
-
bland annat tittade på vilken associationsform man skulle ha.
-
I slutet av 2015 landade man i att föreslå att ett aktiebolag skulle bildas.
-
I juni 2016 är bolaget bildat och vi har då ett uppdrag som enbart driftsbolag.
-
Där vi levererar serverdrift, systemdrift
-
och support. 2020 så är vårt uppdrag breddat.
-
Vi har då fått ett uppdrag att även vara den här utvecklingsorganisationen,
-
den här plattformen för samverkan och den här
-
möjliggöraren till samverkan mellan kommunerna
-
i fler frågor än det som är it-drift, även i det
-
som är verksamhetsutveckling, digitalisering.
-
Samtidigt så är det så att vi får en fjärde delägare.
-
Osby kommun kommer med som en del av Unicom-familjen.
-
2020 så jobbar vi väldigt mycket med att dels migrera in Osby kommun
-
men också att ta fram en organisationskiss för hur vi
-
skulle leverera den här samverkansorganisationen.
-
När det gäller samverkansorganisationen så fattade våra
-
ägare ett beslut om hur den skulle se ut i september
-
och sen realiserar vi den 2021. Hösten 2021 så tas det
-
beslut om och vi får ytterligare två delägare.
-
Sjöbo och Bromölla kommun är också med i Unicom-familjen.
-
Det är där vi är nu. Vi är ett icke vinstdrivande
-
bolag. Självkostnadsprincipen gäller.
-
Våra ägare är också våra kunder. Vi levererar enbart till våra ägarkommuner.
-
Vi kan också leverera till de kommunala bolagen som ägs av de här kommunerna
-
om vi kommer överens om det.
-
Det är inte alla de kommunala bolagen som köper tjänster från oss.
-
Det vi ser som en möjlighet hela vägen från
-
bildandet är det här med kompetensförsörjningen.
-
Vi har en större it-miljö, vi har fler utmaningar,
-
en större komplexitet och större volymer
-
vilket ger en möjlighet för medarbetarna att få en djupare specialistkompetens
-
vilket är attraktivt för de tekniker som jobbar hos oss.
-
Det blir också en större part på marknaden.
-
Det ger volymfördelar, bland annat när det handlar om hårdvaruinköp som datorer
-
och också när det gäller licenser till exempel där vi har fått bättre priser
-
ju fler vi har blivit i bolaget. Och så har vi det här med stordrift.
-
IT-drift är väldigt lämpligt för stordrift.
-
Det är bara att inse, vi sparar rätt mycket på det här.
-
Skillnaden för vilken typ av utrustning man behöver,
-
vilka investeringar som behöver göras
-
för att drifta sex kommuner eller en kommun är ej så himla stor.
-
Så att där är en vinst bara i det faktum att vi levererar IT.
-
Det här är då våra ägarkommuner, lite lätt utspridda över Skånekartan.
-
Vi har kommuner som är från ungefär 13 000 invånare, största kommunen Sjöbo
-
närmar sig 20 000.
-
Det här är inga stora kommuner, de är, och jag ser den som en väldigt fördel.
-
Det är jämnstora kommuner, har ungefär samma utmaningar,
-
har definitivt samma leverans till medborgarna
-
och kan på så vis också dela utmaningar på ett annat sätt.
-
Vi har nu hand om 10 000 användarkonton för personal.
-
Sen finns det andra användarkonton, elevkonton.
-
Det finns också förtroendevalda som har konton.
-
Vi hanterar knappt 5 000 datorer.
-
Nästan 3 000 accesspunkter, de här bytlarna i taket
-
som har en liten blå lampa som ser till att det trådlösa nätet är access,
-
att vi kan accessa det.
-
Sen hanterar vi 300 verksamhetssystem, en del av de riktigt små, andra större.
-
En tanke med att vi samverkar är att vi ska kunna få ner antalet verksamhetssystem.
-
Att vi ska kunna ha gemensamma verksamhetssystem.
-
Det är en av de utmaningar vi står inför.
-
Vi finansierar hela vår verksamhet genom att debitera för den.
-
Vi tar betalt för alla de tjänster vi levererar.
-
När vi debiterar har vi en del givna förutsättningar.
-
Vi har det här med självkostnadsprincipen.
-
Vi har det här med att vi inte ska gå med vinst.
-
Sen har vi också inskrivit i våra dokument att vi ska ha en månadsvis debitering.
-
Sen har vi valt att betrakta de kostnader vi har att debitera för,
-
som det där som är helt och hållet beroende av volymer,
-
de helt rörliga kostnaderna och sen de här som är mer eller mindre fasta,
-
som alla som vi kan fördela per kommun.
-
Det vi tar betalt för IT-arbetsplatsen är kostnaden för hårdvaran.
-
Det är den supporttid man får hos servicedesk och sen de licenser
-
som är knutna till den här hårdvaran.
-
Sen har vi det som vi kallar för de centrala kostnaderna.
-
Det är de här som är hyfsat fasta.
-
Då har vi hela den centrala IT-miljön.
-
Vi har ett par automationsutvecklare,
-
alltså två automationsutvecklare som är anställda på heltid,
-
som bara sitter och jobbar med automatiseringar.
-
Vi har Samverkansorganisationen,
-
som ju bildades i och med vårt breddade uppdrag.
-
Sen har vi det som är de administrativa funktionerna,
-
som ligger i de gemensamma kostnaderna.
-
Jag kan säga att vi har en omsättning på knappt 100 miljoner nu.
-
Höörs totala kostnader för 2023? Det var 16 miljoner det.
-
En av de saker som har seglat upp absolut högst på prioriteringslistan
-
är det säkerhetsarbete vi jobbar med.
-
Vi har jobbat systematiskt med säkerhet under alla år.
-
Jag har förmånen att ha ett par tre medarbetare
-
som är extremt intresserade av säkerhet.
-
Det som är skillnaden nu är att det är fler än de som är intresserade.
-
Det är många som vill känna till och veta vad som händer.
-
Vi ser och följer väldigt väl det som händer
-
i de kommuner som har drabbats.
-
Vi har väldigt mycket kontakt med de här kommunerna.
-
Vi drar lärdom av det som har hänt.
-
Vi försöker se om vi kan pinpointa var och någonstans
-
de har gjort ett misstag och så åtgärdar vi det.
-
Men vi ser också det som händer i omvärlden i stort.
-
Vi ser allt fler attacker.
-
Det är inte så att vi har en miljö som inte blir utsatt för försök.
-
Det blir vi. Men vi har hittills lyckats stoppa det
-
innan det har blivit en attack som har spridit sig.
-
Men vi jobbar efter tanken att det handlar inte om ett om vi blir drabbade
-
utan det handlar om när vi blir drabbade.
-
Vi kommer att bli drabbade förr eller senare.
-
Vi jobbar stenhårt på att det ska bli senare.
-
Men när vi pratar om det här...
-
Jag tror alla hört talas om situationen i Vällinge
-
där de verkligen har råkat illa ut.
-
De har blivit av med information som de aldrig kommer att få tillbaka.
-
Vi har situationen i Bjuv som verkar ha gått bra mycket bättre.
-
Det vi kan se på de här kommunerna och deras hantering
-
är inte att de har struntat i sin säkerhet.
-
Det är inte att de har gjort ett dåligt jobb.
-
Det är inte alltid att man kan blockera alla de attacker som kommer.
-
Och de kommer på olika sätt.
-
Men vi jobbar med säkerhet hela tiden.
-
Vi har en säkerhetsgrupp som träffas varje månad.
-
Till den här säkerhetsgruppen har vi knutit en av de här
-
duktiga säkerhetsexperterna som finns i Sverige
-
som hjälper oss, stöttar oss och får oss till att fortsätta agera
-
fortsätta söka de sårbarheter vi har och fortsätta bygga bra rutiner.
-
Ett resultat av det är det som vi kallar för segmentering eller tiering.
-
Det här är teknikerprat, inte mitt.
-
Det handlar helt enkelt om att segmentera upp även infrastrukturen.
-
Om vi ser den här bilden ni ser så har ni tre olika nivåer.
-
Vi har en nivå som är klienterna som finns ute hos användarna.
-
Vi har en nivå som är lagring.
-
Sen har vi en nivå som är server och brandvägg.
-
Om någon vill ta sig in i servermiljön så ska det vara svårt för dem att komma vidare.
-
Det är såna begränsningar i åtkomsten därifrån.
-
Det betyder också att jag har tekniker som sitter och hanterar
-
tre, fyra, fem olika signaturer.
-
tre, fyra, fem olika lösernord för att hålla isär
-
åtkomsten till de här olika delarna.
-
Backup är en väldigt bra sak att ha.
-
Vi har backup som går dagligen, som vi sparar i serverhallen.
-
Där vi dessutom en gång per dygn skickar över en kopia till en annan location.
-
En helt fristående server.
-
Över det så har vi det vi kallar offline backup.
-
Offline backupen tas en gång i månaden.
-
Då tar vi en bild av hela it-miljön, servrar,
-
installationerna och all informationen
-
där ligger alla verksamhetssystem vi hanterar.
-
De lägger vi på den här offline backupen.
-
Offline backupen har bara kontakt med den centrala miljön när vi tar backupen.
-
Sen tar vi bort den kopplingen.
-
Och så har vi en backup som i värsta fall kommer vara en månad gammal
-
när vi behöver använda den.
-
Men vi kommer inte att stå helt utan information.
-
Mail är också någonting. Vi har mailen på datorn.
-
Men vi kan också ha mailen på telefonen och vi kan komma åt mailen
-
från vilken dator som helst. För vi har webbemailen.
-
Här har vi säkrat upp åtkomsten ganska mycket.
-
Jag tänker ibland att en del av det säkerhetsarbete vi gör
-
innebär att man som användare känner av sig lite mer påverkad.
-
Man får ha tvåfaktorsinloggningen.
-
Men det är för att säkra upp miljön.
-
MFA och villkorstyrtillgång. MFA, multi factor access.
-
Till exempel när vi använder BankID också.
-
Vi har inloggning på kontot och så har vi BankID.
-
Återigen svårare att komma in i systemen.
-
Sårbarhetsskanningar är någonting vi gör med regelbundenhet i vår it-miljö.
-
För att se om några sårbarheter har uppstått någonting.
-
Är det någonting vi ska åtgärda? Vi tittar på lösernordshantering.
-
Det senaste är att man ska ha ett extremt långt lösernord.
-
Så där 16 tecken eller någonting. Så behöver man inte byta det så ofta.
-
Men där är vi inte riktigt än. Där finns även andra sätt att logga in.
-
Du kan logga in med ansiktskänning och fingeravtryck.
-
Och alla de andra sätten också.
-
Och det här håller vi på att jobba på att ta fram en ny policy för.
-
Vi har it-säkerhetsutbildare till våra utbildningar, till våra användare.
-
Nimbla kör ut sina små utbildningspass en gång i månaden ungefär.
-
Man får en kort instruktion som tar några minuter.
-
Och sen brukar man utsättas för en liten test.
-
Misslyckas man på testet så får man en ny omgångsutbildning.
-
Fördelen med Nimbla-utbildningarna är att de kommer en gång i månaden.
-
Man blir påminn gång efter annan och det höjer medvetandegraden hos alla användare.
-
Inom Unicom-miljön så är här ingen som är lokal administratör på sin dator.
-
Man ska inte kunna ladda ner någonting på egen hand.
-
Det får hanteras via oss i Unicom. Återigen en säkerhetsåtgärd.
-
Vi jobbar med Microsofts rekommenderade säkerhetsinställningar.
-
När Microsoft levererar ny lösningar eller funktion så är de bara
-
ute efter att det ska vara så användarvänligt som möjligt.
-
Sen får vi ta rekommenderade säkerhetsinställningar
-
och så applicerar vi dem på dem också.
-
Sen har vi ett gäng säkerhetsfunktioner som Microsoft tillhandahåller.
-
Som vi använder den ena efter den andra.
-
Det vi har på gång när det gäller säkerhet är att
-
vi skaffar oss en redundant serverhall.
-
Idag har vi en. Den är enligt MSBs alla krav på en säker och stabil serverhall.
-
Men vi har bara en. Det vi nu tittar på är en aktiv serverhall så vi har två aktiva.
-
Det förstärker säkerheten i samband med brand, sabotage eller översvämning.
-
Den hjälper därmed inte så mycket om vi får
-
en attack så att vi får ett virusutbrott.
-
Vi håller på att dra igång Microsofts molnbaserade säkerhetslösningar.
-
Framförallt nu på servernivå.
-
Där vi får en större hjälp i att detektera och markera för avvikelser.
-
Identitet och åtkomst, var inne på långa lösenord.
-
Vi har en lösning som faktiskt hjälper oss
-
att få koll på om det är läckta lösenord.
-
Vilket är väldigt bra. Vi tittar på ett krisrum att använda den dagen det händer.
-
Vi jobbar mycket på vår krisrutin, vår krisplan.
-
Nästa steg är ett möte med representanter för
-
de sex ägarkommunernas krisorganisationer.
-
Det vi vill göra är att säkerställa att när vi jobbar med en kris inom Unicom
-
så matchar vår krisplan och vår hantering av krisen en match för kommunernas.
-
Så att vi är överens om den hanteringen när den dagen kommer.
-
Vi har automatiserade applicationsuppdateringar.
-
Vilket också är en säkerhetsåtgärd.
-
Vi behöver inte vänta på någon tid. Vi behöver inte
-
avsätta tid utan det sker på automatik.
-
Vi fortsätter prata säkerhet för denna nivå noll.
-
Och vi jobbar med klassning av våra system inom Unicom också.
-
Precis som man gör i kommunerna.
-
Det här utvidgande uppdraget att jobba med samverkan, att jobba med stöd till
-
kommunernas verksamheter när det gäller digital utveckling.
-
Där sade jag att vi tog fram ett förslag till organisation under 2020 och som sedan
-
beslutades av ägarna.
-
Det här är en bild av den samverkansorganisation som vi har satt upp.
-
I de sex kommuner som vi jobbar med så har man olika organisationstruktur.
-
Man har olika benämningar. Man har olika sätt att se på saker och ting.
-
Så när ni nu tittar på de här fyra verksamhetsområden som jag har valt att fördela
-
och arbeta på så är det inte benämningar som matchar med de som används.
-
De benämningar som används inom Höörs kommun.
-
Men vi har försökt att gå tillbaka till någonting där vi alla kan enas.
-
Vi har valt att fördela upp det i det vi kallar för ledning och stöd.
-
Som i princip är de gemensamma administrativa funktionerna.
-
Omsorg som är äldreomsorg, ifo men också elevhälsa.
-
Samhäll och teknik och utbildning är de områden vi har.
-
Vi har då också fyra verksamhetsstöd och de jobbar
-
framför allt med vars ett av de här områdena.
-
Det verksamhetsstöden gör är att bevaka vad som händer inom det här området.
-
Vilken lagstiftning kommer? Vilka initiativ finns?
-
Vilka nya lösningar finns där att använda sig av?
-
De jobbar tillsammans med representanter från kommunerna.
-
Och tar på så sätt fram förslag till nya lösningar eller genomdriver nya lösningar.
-
Som en hjälp för våra verksamhetsstöd och våra
-
samverkansforum att veta att man jobbar med rätt saker
-
så tar vi fram en strategisk plan för digitalisering i samverkan.
-
Den strategiska planen tar vi fram genom att titta på de lagar som kommer.
-
Vi tittar på vilka aktiviteter är beslutade i
-
kommunerna. Vilka mål finns? Vilka visioner finns?
-
Vilka förutsättningar har vi? Och var är det störst behov av åtgärder?
-
Det här lägger vi ihop i en brutto lista.
-
Vi har representanter från alla kommunerna som
-
är digitaliseringstrateger eller som i fallet
-
här i Höör en digitaliseringschef, som
-
sitter tillsammans i det vi kallar för Digiforum
-
och så hjälps de åt att prioritera de här olika aktiviteterna.
-
Då tittar de på vad är viktigast, men de tittar också på vad
-
hinner vi faktiskt jobba med under det här året.
-
Den listan som gäller 2024 beslutades av våra ägare den 2 juni i fjol.
-
På den listan hittar vi följande aktiviteter.
-
Vi jobbar med systemkartläggning. Här handlar det
-
om att kartlägga alla de verksamhetssystem
-
som används i våra ägarkommuner. Att få till information om avtalstider.
-
Vem är systemförvaltare? Vem använder systemet?
-
På så sätt får vi en totalbild av vad det är för system som används.
-
Kan vi börja göra gemensamma upphandlingar? Det är därför vi tittar på avtalstider.
-
Det som då är systemförvaltarskap är egentligen samma sak.
-
Om vi ska kunna göra gemensamma upphandlingar så behöver
-
vi ha samma sätt att se på det här med systemförvaltning.
-
Vad innebär det? Vilka roller är det? Vilket mandat har man?
-
Här tar vi fram ett förslag till en gemensam modell för systemförvaltning.
-
Det finns många tankar och idéer om att jobba med AI. Det vet vi alla.
-
Det är det vi pratar om nu. Men innan vi börjar använda
-
AI så behöver vi veta vad det är för information
-
som vi tänker lägga i verktyget. För att få koll på informationen
-
så ska vi använda SKRs verktyg Klassa.
-
Genom det verktyget klassificerar vi den information som finns i systemen.
-
Vi klassificerar systemet och får koll på om det är känslig information.
-
Är det information som vi behöver ha extra koll på? Är den sekretessmarkerad?
-
Vi har en vägledning för hur vi kan använda
-
den här informationen i olika digitala tjänster.
-
Säker digital kommunikation är ett nationellt initiativ.
-
Det är DIG, Myndigheten för digital förvaltning, som äger den här lösningen.
-
Den är framtagen för att kunna ha en säker, trygg
-
och stabil kommunikation mellan myndigheter.
-
Den ska vara så säker så här kan man skicka känslig information.
-
För att kunna använda SDK behöver man ha en plattform eller en växel
-
som lägger den här informationen i, en nod.
-
Inom Unicom-familjen har vi valt att skaffa verktyget Sefos,
-
som är en plattform som håller på att rullas ut i alla ägarkommuner.
-
På den första april kommer alla sex ägarkommuner att ha tillgång till Sefos.
-
Sefos är plattformen, en förutsättning för SDK.
-
Men Sefos är också en möjlighet för att ha en säkrare kommunikationsväg för mail
-
inom och mellan Unicom-kommunerna.
-
Även plattformen går att använda för säker kommunikation.
-
Det som vi ska ha för att kommunicera med myndigheter, till eller från myndigheter,
-
är säkert digital kommunikation i SDK.
-
Vi håller på med automatisering av de processer som är knutna till anställningar,
-
hantering av anställningar.
-
Anställning påbörjas eller avslutas och det är
-
förhoppningsvis det som händer däremellan också.
-
Då pratar vi inte enbart om konton och kontantering,
-
utan vi pratar också i steg 2 och 3
-
om sådant som låstaggar, återkomst till
-
verksamhetssystem, om man behöver arbetskläder
-
och får en helt automatiserad process på det här.
-
Så det rullar på, det kommer att fortsätta rulla hela året.
-
Digitala nationella prov finns också med på vår strategiska plan.
-
Skolverkets beslut att köra digitala nationella
-
prov, som börjar i liten skala under våren.
-
Där har vi säkerställt att vi har tillräckligt bra
-
nätverk för att det ska vara möjligt att genomföra.
-
Sen är det vissa frågor som återstår, en hel
-
del av dem hänger på Skolverket faktiskt.
-
Och sist men inte minst så har vi det vi kallar för vitlistan.
-
Vitlistan är någonting som vårt utbildningsforum har tagit fram.
-
Där har vi en förteckning över alla de appar
-
som man använder inom skolans verksamhet.
-
De appar som faktiskt är godkända, som anses vara bra, säkra och trygga.
-
De finns med i den här listan.
-
Det innebär att när man som lärare känner att
-
man behöver hjälp av någonting ytterligare.
-
Man vill ha en app för att hantera den här situationen.
-
Då går man först in i vitlistan och så tittar man.
-
Är det någon i Unicom-familjen som använder
-
någonting som skulle kunna vara bra för mig?
-
Hittar jag det så kan jag ta kontakt med den som använder
-
appen, snacka lite och så har jag förhoppningsvis löst det.
-
För Unicoms del innebär det här också att vi vet
-
att de appar som används är säkra, vilket är grymt bra.
-
Men jag kan också säga att det här är ett sätt att få ner antalet appar.
-
I augusti, när vi räknade ihop alla de appar som användes inom
-
utbildningsverksamheten i de här sex kommunerna, så var det 1200 stycken.
-
Bara genom att samla ihop och börja rensa och plocka bort och försöka ta
-
bort lite dubbletter och väldigt liknande vartannat, så är vi nu nere i 800.
-
Vi ser en möjlighet att få ner antalet ännu mer.
-
Det är hantering som ska göras. Vi ska vara säkra på att de är bra.
-
Vi får på det här viset en bättre miljö.
-
Om vi tittar lite framåt på vad vi jobbar med idag redan,
-
men som vi också fortsätter att jobba med.
-
Vi fortsätter att jobba med samverkan.
-
Alla tycker att samverkan är bra, men det är svårt.
-
Samverkan betyder ju faktiskt att man emellanåt får jämka lite på sina önskemål.
-
Man får kanske acceptera att man inte får igenom allt det man vill ha.
-
Vi fortsätter att jobba med samverkansfrågorna.
-
Vi tydliggör mer och mer av rutinerna kring samverkan.
-
Vi har en jättebra grupp människor i det som jag sa nyss.
-
Digiforum, där vi har mer digitaliseringschefer, digitaliseringsstrategor.
-
En representant för varje kommun som är insatt i de här
-
frågorna som representerar sin kommun på ett jättebra sätt.
-
Det är en riktigt bra förmedling. Vi fortsätter
-
såklart att fokusera på säkerhetsfrågor.
-
Här kommer fler åtgärder. Jag kan lova att vi inte kommer att släppa det.
-
Sen jobbar vi väldigt mycket med e-tjänster för medborgarna.
-
Vi har två automationsutvecklare, vilket gör att vi kan ha mycket högre tempo.
-
Just nu håller vi på att byta plattformen för e-tjänsterna
-
för att få något ännu bättre än tidigare.
-
De blir billigare i det långa loppet.
-
Men vi jobbar också med andra automatiserade lösningar
-
för inre effektivitet i kommunerna, men också inom Unicom.
-
Vi har jobbat under de senaste åren med att mikrera in kommuner.
-
Vi har jobbat de senaste åren med att utvidga
-
vår verksamhet och ha ett större uppdrag.
-
Nu tittar vi faktiskt in ett tag på vår egen effektivitet.
-
Kan vi automatisera, till exempel genom att använda AI?
-
Precis som vi tittar på i kommunernas verksamheter.
-
Sist men inte minst, samverkan pratar vi om på många olika nivåer.
-
Lokalt, regionalt i Skånes kommuner, men också nationellt.
-
Nu har vi till exempel handslaget från SKR.
-
Ett initiativ från SKR som syftar till att få samverkan mellan
-
Sveriges kommuner i olika digitaliseringsinitiativ.
-
Det har börjat rulla nu. Det börjar komma ut erbjudande mot slutet av våren.
-
Sen om planen håller så kommer det att börja konkreta aktiviteter till hösten.
-
Grejen är att just nu vet vi inte så mycket om vad det blir för aktiviteter.
-
Men vi följer dem noga tillsammans med våra kommundirektörer.
-
Vi följer noga och tänker att vi lär av dem och använder det vi kan använda.
-
Vi hoppas också på möjlighet att få vara med och påverka det som SKR jobbar med.
-
Tack så mycket Cecilia, är det någon som har frågor till Cecilia kring det här?
-
Stefan Lissmark, varsågod. Tack ordförande och tack
-
för ett bra föredrag. Mycket informativt och bra, tack.
-
Jag får också tacka dig som representant för
-
Unicom för dels det här med säkerhetsutbildningen.
-
Den har varit mycket intressant och lärorikt både som privat och förtroendevald.
-
Verkligen. Supporten vill jag också tacka dig för. Den är underbar.
-
Jag som befinner mig på källarplan nivå E eller F.
-
De är tålmodiga, de är duktiga, de guidar mig när det väl strular till.
-
För det vidare till dem. Jag brukar säga det när jag har dem.
-
Men jag är lite orolig för det här med AI, att det
-
ska bli en AI-robot som ska guida mig senare.
-
Jag har inte så bra erfarenhet inom sjukvård och liknande med robotar.
-
Jag hamnar ofta i en loop. Det jag har fråga är ju två saker.
-
Vi har på dagordningen framöver.
-
Det här med att vårt arkiv ska centraliseras och bli större och säkrare.
-
Är ni inblandade i det? Det är ena frågan.
-
Där kan jag känna att det kan finnas osäkerhet i det med att ha ett stort arkiv.
-
Och så som kan saboteras.
-
Det andra som kom upp är att det finns fler kommuner som knackar på Unicom-dörren.
-
Som vill komma in och släpper in dem. Tack så mycket.
-
Jag lovar att ta med de trevliga orden tillbaka
-
till organisationen. Det uppskattas alltid.
-
När det gäller frågan om centraliserat arkiv så ser jag inte att vi är aktiva i det.
-
Vi finns här om det behövs, såklart. Men där är vi inte aktiva. Fråga två.
-
Det är så här. Vi hade ett mål som var att vi
-
skulle landa här någonstans där vi är idag.
-
Vi har 90 000 invånare som vi hanterar i de här kommunerna.
-
Där var en medveten tanke i det. Att ha en bra bas att fördela kostnader på.
-
Just nu säger våra ägare nej till att ta in fler kommuner.
-
Vi har istället valt att fokusera på att landa
-
i det vi har. För det är korrekt och bra.
-
Mina medarbetare tittar med skräck på mig när jag tar upp det om fler.
-
Det har varit ett tufft jobb att få in de här kommunerna.
-
Det är ett arbete som vi har en stor ödmjukhet inför.
-
För det vi gör är att flytta en kommuns hela it-miljö.
-
All information om det vi flyttar till oss.
-
Jag skulle kunna tänka mig någon mer sen, men då får det gå 4-5 år någonting.
-
Så just nu har vi ingen som knackar på dörren.
-
Då var det Eva-Lisa Forssell som också har en fråga.
-
Först tack för mycket bra och intressant information.
-
En par frågor. I den här organisationsmodellen som du visade upp med fyra sektorer.
-
Finns det en grupp från varje sektor som jobbar specifikt med Höörs kommun?
-
Det var lite trevligt att veta.
-
Det ena och det andra är hur många anställda finns inom Unicom?
-
Sen undrar jag också hur det är med...
-
EU jobbar väldigt mycket med cybersäkerhet just nu och de har äntligen kommit loss.
-
Jag skulle vilja veta hur det påverkar mig som
-
förtroendevald och medborgare i Höörs kommun.
-
Kommer allt sånt via SKR på något vis?
-
Eller hur jobbar ni inom Unicom med EUs nya strategier för cybersäkerhet?
-
Om du tar frågorna så svarar jag. Okej, så står jag kvar här.
-
Det finns speciellt en grupp med folk som jobbar specifikt med Höörs kommun?
-
Inte inom Unicom samverkansorganisation.
-
Men här finns ju en grupp i Höörs kommun, digitaliseringsråd.
-
I det digitaliseringsrådet finns istället verksamhetsstöd med.
-
Som sitter med i det mötet. Så knyter vi ihop det så.
-
Och så var det antalet anställda? Vi är 50 stycken.
-
Majoriteten sitter då i servicedesk.
-
Så får jag hålla med Stefan lissmark också. Man
-
får alltid en service man vill ha. Snabbt och lätt.
-
Den sista frågan handlar ju då om EU och cybersäkerheten. Tack. Tack.
-
Det är ju verkligen någonstans tjänster som ger överrörelse av nya förordningar.
-
Nya direktiv, EU är väldigt, väldigt aktiva. Vi följer de nya lagarna själv.
-
Vi brukar inte vänta på SKR i de lägena. Vi är själva med.
-
Vi tittar, vi försöker förstå och vi tar till oss.
-
Här finns ju frågor inom AI-akt som behöver förankras i respektive kommun.
-
Behöver ta beslut. Som vi sen får hålla oss till.
-
Vi har Nice 2 som på samma sätt kommer att påverka ganska mycket.
-
Hela vägen ut i kommunerna. Här är mycket som kommer nu.
-
Vi följer. Vi försöker förstå.
-
Om vi inte förstår själv så tar vi in juridisk hjälp för att förstå dem.
-
Och så får vi realisera det allt eftersom.
-
Då var det Olle Krabbe och därefter var det Oskar Vaspjär.
-
Jag undrar lite om det här med... Det produceras ju väldigt mycket data varenda år.
-
Den här backupen som tas med jämna mellanrum måste ju bli större och större.
-
Är det nåt sätt att minska ner det i andra ändan?
-
Jag tänker speciellt på förtroendevalas mail.
-
Kommer de att sparas i all evighet? Långt efter man har dött så finns de kvar.
-
Just mailen sparar vi inte på det sättet.
-
Vi sparar väldigt mycket baserat på att vi måste spara informationen.
-
Då handlar det mestadels om information som finns i vår verksamhetssystem.
-
Som vi ska spara, som ska arkiveras så småningom. Men mailen sparar vi inte.
-
Trots att jag själv raderar mina mails så har jag
-
fått öka den eftersom det inte fanns plats till mer.
-
Det berodde på att det sparades på Unicom så att en viss del sparas tydligen.
-
Är det inte på all evighet? Det här med
-
datamängden, kan man börja sudda ut någon gång?
-
Det beror på vilken information vi får.
-
Det är ju kommunerna som äger sin egen information.
-
Då måste vi få den signalen att nu kan ni ta bort den här informationen.
-
Det tydligaste är de fall när man avvecklar ett verksamhetssystem.
-
Att då avveckla det på riktigt, arkivera det som ska
-
arkiveras och kunna ta bort det gamla systemet.
-
Det är det tydligaste exemplet vi har på att vi faktiskt blir av med data också.
-
Oscar Wassbjär vsg.
-
Ja, du får nog ta den i denna, så du får sänka den lite grann.
-
Vi har bara en stol vi kan höja och sänka.
-
Men vi är lyckliga för den. Ja, det löser vi bra.
-
Vi behöver prata i mikrofon eftersom det här går ut.
-
Jag hade bara två frågor till Cecilia.
-
Den första var att du sa att ni lägger mycket
-
vikt på Microsofts målbaserade säkerhet.
-
Är det då liksom Defender, Lighthouse, etc.?
-
Jag är i branschen, så jag ser hur mycket bekymmer det
-
kan vara med att man tar in så mycket säkerhetsdata som möjligt.
-
Sen läggs det på en hög och sen gör ingen någonting.
-
Har ni det i planen också, någon form av SOC eller Security
-
Operations Center som tittar på detta och agerar?
-
Det är min första fråga. Jag kan lugnt svara ja.
-
Vi har ingen på plats idag, men det är precis som du säger.
-
Vad meningen är att samla en massa loggar om man
-
inte använder informationen som finns i dem?
-
Jag ser framför mig att det i sig borde kunna vara
-
en ai-lösning för att sortera ut avvikelserna.
-
Det finns också i den här tanken att titta på en SOC.
-
Inte minst för att få någon som sitter och följer dygnet runt varje dag.
-
Min andra fråga är hur ser Unicoms arbete ut på en form av MDM-lösning?
-
Har ni det på plats idag? Mobile Device Management?
-
Jag nickar. Yes, där har vi. Du var klar?
-
Ja, det har vi. Vi har en MDM-lösning och det är Microsofts MDM-lösning.
-
Vi jobbar väldigt mycket i Microsoft-miljön. Det gör livet lättare för oss.
-
Sen kan man tycka att vi sitter fast i Microsoft, men det gör vi.
-
Vi har en MDM-lösning på plats, yes. Vsg Johan Svahnberg?
-
Tack så mycket. Det är egentligen inte en fråga till dig, Cecilia, utan mer en
-
kommentar till det som Olle var inne på lite med backup och data-hantering.
-
Det är nämligen så att Höörskommun har något som heter dokument
-
hanteringsplan där vi har tagit beslut på vilket sätt handlingen ska sparas.
-
I förhållande till Unicom informationen och megabyte till slut.
-
Den föreskriver om handlingen ska sparas
-
ett år, fem år, tio år eller för all evighet.
-
Varje gång man säger att ett ärende är avslutat och redo för arkivering så
-
skickar vi dem vidare till Sydarkivera som är vår digitala arkiveringsmyndighet.
-
Processen där kan ta lite olika tid så att den
-
mellanlagras hos oss lokalt med Unicom fram tills dess.
-
Men sen när den är överlämnad finns den inte längre kvar hos Unicom.
-
Därmed byggs inte informationen på megabyte-mässigt i all
-
oändlighet utan den växer till följd att vi blir fler, där finns fler system.
-
Till exempel att vi har fler filer men där tas också bort från andra änden.
-
Nu blir det så att det går in mer och mer i det digitala men det är
-
också automatiserade processer i vårt ärandehanteringssystem.
-
När vi sedan scannar in handlingarna så läggs de efter vilken tid de ska gallras.
-
Så är det tio år så kommer de sen att tas bort efter tio år.
-
Det försvinner efter hand så att det blir inte all information i all oändlighet.
-
Men mailen kan man i dag ha uppmärksammat.
-
Har vi till exempel ett samrådsmöte där man skickar ut
-
planhandlingar och liknande med filer på 25 megabyte
-
och man skickar det till 30 förtroendevalda så blir det
-
väldigt mycket för alla får det sparat i sin inkomst i den mängden.
-
Så det är inte fel att radera de mail med stora filer efter
-
hand man har dem. Tack! Tack så mycket Johan!
-
Så då vill jag tacka dig Cecilia för en utmärkt
-
föredragning och vi är ju väldigt beroende av er
-
men den föredrag som vi fick här så känner jag oss relativt
-
trygg i alla fall med tanke på vad som händer i den här världen
-
som är väldigt svår och överskådig. Stort tack Cecilia! Tack ska ni ha! Tack!
-
Då så går vi över till ärende nummer fem och där gäller det en interpellation.
-
Angående hög skolfrånvaro interpellation
-
lämnad av Stefan Lissmark med flera från Socialdemokraterna.
-
Mitt första fråga till kommunfullmäktige beslutar
-
fullmäktige om att interpellationen får ställas.
-
Då så Varsågod Stefan Lissmark Socialdemokraterna!
-
Tack för ordet ordförande och fullmäktige ledamöter, press och medborgare där hemma.
-
Det här initiativärendet skrev Jessica och jag i slutet på
-
förra året och det var mycket skriverier i Skånskan
-
om hög frånvaro i grundskolan. Vi blev såklart bekymrade
-
och undrade liksom vad är det som har hänt
-
och vad händer och vad gör vi åt det. Det här att vara
-
borta länge från skolan eller vara borta från skolan
-
vet vi ju att det påverkar skolaresultatet och vi
-
vet ju också att det är man borta länge
-
och det kan vi också se som har jobbat och sånt.
-
Är man sjukskriven i längre tid så är det ett litet hinder
-
att komma tillbaka till jobbet. Det är en liten spärr där
-
att komma över och så är det ju för våra barn och ungdomar
-
också att de känner att har jag varit borta en månad
-
så jag vad ska skola eller mina kompisar säga
-
vad frågar de och så där. Så det behövs ju lite hjälp och sådant.
-
Nu har vi fått information och jag vet också att Bun har fått information.
-
Men jag tycker det är viktigt att vi som sitter här också får
-
information från dig och inte bara från sociala medier och press.
-
Så varsågod. Jag återkommer sig. Tack.
-
Tack ska du ha Stefan men det är faktiskt jag som
-
lämnar ordet till Camilla Kampf, Moderaterna. Varsågod.
-
Tack så mycket och tack Stefan för en mycket bra frågeställning,
-
interpellation som är ställd till mig och skolchefen.
-
Jag ska försöka svara lite på dina frågor.
-
Hur många hemmasittande barn finns det i vår
-
kommun? Avseende elevers frånvaro under höstterminen 2023
-
framgår att totalt sex elever har en frånvaro på 75 procent eller mer.
-
Detta motsvarar 0,35 procent av eleverna i vår kommun.
-
Eleverna går i årskurs 2, 5, 7 och 8.
-
Inom sektorn använder vi inte begreppet hemmasittare. Istället
-
pratar vi om elever med problematisk skolfrånvaro.
-
Då syftar vi på elever som är frånvarande från skolan
-
under en längre tid eller elever med hög frånvaro.
-
Sedan läsåret 2023-2024 har sektorn på huvudmannanivå
-
infört nya rutiner för att följa upp elevers närvaro i skolan.
-
Vi följer upp elevers närvaro vid olika tillfällen under läsåret.
-
Vid senaste uppföljningen tittade vi på antalet elever
-
som har 20-50 respektive 75 procents frånvaro.
-
Det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro.
-
Inom sektorn har man tidigare inte följt upp elevers frånvaro på huvudmannanivå.
-
Därför finns ingen statistik att titta tillbaka till.
-
En betydande andel av elever med hög frånvaro är elever
-
med neuropsykiatriska problem, ADHD, autism och andra svårigheter.
-
Förklarliga skäl. Hur ser statistiken ut nationellt? Avviker vi från den?
-
Det saknas nationell statistik avseende elevers frånvaro.
-
Ingen vet hur många de frånvarande eleverna i hela landet i Sverige är.
-
Vilka insatser gör våra skolenheter för att få tillbaka hemmasittare,
-
men även förebygga potentiella elever som riskerar att bli hemmasittare?
-
Skolinspektionen kom i sin kartläggning 2016 fram till att framgångsfaktorerna
-
för att motverka problematisk skolfrånvaro är tidig
-
upptäckt, kartläggning, utredning, åtgärder och samverkan.
-
Utifrån denna kartläggning och annan forskning har sektorn
-
under höstterminen 2023 arbetat fram en närvarotrappa.
-
Har du den Gunilla? Ni har fått den i handlingarna.
-
Som ska implementeras i verksamheterna under vårterminen 2024.
-
Den bygger just på framgångsfaktorerna som Skolinspektionen identifierat.
-
Närvarotrappan ska fungera som ett stöd i arbetet i verksamheterna
-
och där det framgår vad olika professioners
-
arbete är i arbetet med elevernas närvaro.
-
Syftet med närvarotrappan är att förebygga
-
att elever hamnar i problematisk skolfrånvaro.
-
Som ett sätt att utveckla ett samarbete mellan skola och socialtjänst.
-
Socialtjänst har ett projekt med skolsociala team
-
startat upp i varje sju till nio skolor under vårterminen 2024.
-
Alltså på Ringsjöskolan och Sätoftaskolan.
-
Projektet bygger på att socialtjänsten ska vara i skolan och tillsammans med skolan
-
arbeta bland annat med insatser för elever med problematisk skolfrånvaro.
-
Det går inte att ha en universallösning för alla
-
elever för att de ska komma tillbaka till skolan igen.
-
Skolan behöver utgå från varje enskild elevs behov
-
och dessa ska framgå i en frånvaro utredning.
-
För att få tillåtgärder som är framgångsrika behöver skolan
-
lyssna till elevernas beskrivning av sin situation.
-
Nästan alltid krävs förändringar i skolmiljön.
-
Vissa elever kan få en väg tillbaka så kan det vara en
-
undervisning i mindre grupp eller något annat personligt extra stöd.
-
Anpassad studiegang kan också vara nödvändig.
-
Elever kan få gå kortare dagar med ett anpassat schema.
-
Nyligen har även en ny licens tecknats för att använda en robot AV1
-
som gör det möjligt för elever att delta i undervisning och
-
sociala sammanhang när de inte är på plats i skolan.
-
Eleven kopplade upp sig digitalt i klassrummet
-
genom roboten som redan finns i klassrummet.
-
Utifrån tidigare erfarenheter vet sektorn att roboten
-
har fått en positiv effekt på några elevers återgång till skolan.
-
Att man kommer dit lättare. Men för en del elever
-
fungerar det inte alls. Allt behöver individanpassat.
-
Men roboten är aktiv och den fungerar som åtgärd till en elev.
-
Det krävs helt enkelt olika åtgärder för att olika elever ska finna sin väg.
-
Och det viktiga är att de enskilda åtgärderna utvärderas
-
kontinuerligt för att säkerställa att de får effekt.
-
Och så ställde du frågan ekonomiskt.
-
Hur ser detta ut? Ser vi något behov av extraekonomisk stöd i sektorn?
-
Och det gör vi inte för att vi har börjat titta på det här i
-
tidig ålder och hoppas att vi kan hålla oss inom ramen.
-
Tack! Tack så mycket, Camilla! Stefan Lismarck, varsågod! Tack så mycket, Camilla!
-
Vi kan väl börja bakifrån. Jag har ju framförallt de sista åren arbetat med...
-
Jag säger hemmasittare, för det var ju faktiskt det de var.
-
De var ju verkligen hemma länge.
-
Och det är glädjande det du säger, just det här med
-
individanpassning, för det var det där vi fastnade.
-
Skolan skrev ju en orosanmälan till socialnämnden och
-
sen började vi arbeta med ungdomen och föräldrarna.
-
Man kan ju säga så här att ingen, i alla fall träffar jag
-
aldrig på en förälder som tyckte det var bra att barnet var hemma.
-
Alla ville, var upptagna av det här att barnen
-
skulle komma tillbaka till skolan, ungdomen.
-
Det var stor oro och ångest i familjen, föräldrar, syskon, målföräldrar.
-
Alltså det gav ringar på vattnet och alla var så oroliga för just den här ungdomen.
-
Och de var oftast, i alla fall normalpresterande, en del högpresterande.
-
Och de ville också tillbaka. Men det var så att säga,
-
det fanns en stor passage för hur man skulle passera.
-
Och min erfarenhet var att skolan var inte så flexibel, tyvärr inte.
-
Man hade många idéer i familjen och eleven, hade
-
många idéer, men skolan sa nej, det kan vi inte.
-
Föreskrifterna förbjuder det, lagen förbjuder det. Ja, de hade många.
-
Robot var en sådan sak. Detta var innan pandemin.
-
Man hade en robot, men man fick inte använda den. Det förbjöd skollagen, sa de.
-
Efter eller under pandemin så gick det ju jättebra att använda den.
-
Otroligt bra. Och det är roligt att vi nu kan använda den.
-
För det finns elever som skulle klara det, men de klarar
-
inte skolsituationen, inte klassrumssituationen.
-
Så jag tycker det är jättebra. Det är bra det.
-
Och att man tittar på enskilda åtgärder, det är jättebra.
-
Det här sociala teamet är jag intresserad av. Vad består det av?
-
Nu är det ett projekt, och vad jag har förstått
-
på Jessica så är det ett ettårigt projekt.
-
Jag skulle vilja se att det är stadigvarande.
-
Inte projekt, utan stadigvara. Och helst då kanske ett projekt på tre, fyra år.
-
Och det bygger ju också, det är väl det som i sårbarheten bygger på,
-
att de som är med i gruppen stannar kvar i gruppen.
-
Därför det handlar om relationer.
-
Det är så att man bygger upp relationen till föräldrar och
-
ungdomen, men också relationen inom gruppen.
-
Slutar en, ja då är det en ny grupp igen. Så man ska försöka hålla ihop en.
-
Så att, vilka ingår i den här gruppen?
-
Men tack för svaret. Det ger värme åt hjärtat i alla fall att de är på väg.
-
Varsågod Camilla, kan du först gärna stå och
-
då kan du gärna stå kvar och svara på frågan.
-
Det kan jag göra. Stefan, det här skolsociala temet,
-
vi har sagt att vi ska börja med det och utvärdera det.
-
Vi kommer utvärdera det nu i mars, och sen kommer vi
-
att starta detta året med det och se om det ger effekt.
-
Så det är ingen som har sagt att vi hugger i sten att vi slutar
-
efter 2024, utan fungerar det bra så kommer det att fortlöpa.
-
Det består av en företrädare för eleven, det kan vara
-
mentor eller en elevassistent och en socialsekreterare.
-
Och även skolhälsovården är såklart inkopplad i detta. Det står kvar.
-
Du kan också stå för det är fler som vill komma in sen.
-
Jag glädjs äver att det är fler som vill ha information.
-
Jag förstår inte riktigt, Camilla, är det en
-
grupp som är nu eller ska ni starta den?
-
Vi har startat den i samarbete med socialtjänsten från januari.
-
Det ser lite olika ut med tanke på individer, det kan vara någon
-
som behöver extra stöd av socialsidan hemma.
-
De här skolsociala temen är också väldigt individualiserade.
-
Det är inte så att man har en skolsköterska, mentor och
-
socialsekreterare, utan det är helt enkel på vilka behov man har.
-
Om man behöver ha hjälp att komma till skolan,
-
kanske familjesituationerna eller sjukdom.
-
Jag trodde det var en fast grupp.
-
Nej, gruppen finns men man rycker in i olika trådar beroende
-
på vad man behöver i vilken enskild elevs situation.
-
Men det är ett stort samarbete mellan social och barnutbildning.
-
Jag glädjer mig mycket att de är med på det.
-
Bara så kan jag lycka till. Jag kan se mycket
-
svårigheter i att den är så flexibel och flytande.
-
Det är just det här för att få varje individs behov.
-
Det är just för de allra svåraste barnen som behöver
-
detta stöd och då måste vi göra det individanpassat.
-
Och uppföljning, sa du? Första uppföljningen är i ny mars. Så det ser vi fram emot.
-
Ja, jag också. Absolut, absolut får du gärna.
-
Tack så hemskt mycket Jessica, jag är klar.
-
Tack så mycket. Camilla. Anna Jung (MED)
-
har också en fråga. Därefter har vi Olle Krabbe.
-
Tack herr ordförande, ledamöter, åhörare och press.
-
Frågor på det som har sagts är lite så här att robot,
-
är det en verklig robot eller är det ett system?
-
Har vi en robot som ska delas mest mellan skolor och klasser?
-
Eller som sagt, vad är det liksom någon
-
grej en lärare eller klassrum kan klicka på?
-
Ta det direkt Camilla, annars glömmer vi var vi är någonstans.
-
Det är ett system. Så att alla skolor kan koppla in?
-
Det ska man kunna göra, hur stort man kan
-
göra detta, det är jag inte teknisk kunnig av.
-
Men det är ju super, det är jättebra, jätteintressant.
-
För vi vet ju att många hemmasittare mådde ju bra
-
under pandemin för att de hade inte de kraven på sig.
-
Så detta är ju kanon. Spännande.
-
En annan grej, sjukskrivna barn, vad finns de i den här statistiken?
-
De finns med i den här statistiken och det ska man vara medveten om. Precis.
-
Har man till exempel anorexi eller något sådant och är
-
sjukskriven, så är det inte samma problematik som vissa andra saker.
-
Precis, kan vara körtelfeber och annat också.
-
Jag vill slå ett slag för att jag var på ett möte
-
med Liberalerna under Jörgen Ekmans tid.
-
Han bjöd in eller Liberalerna bjöd in en väldigt intressant person från Landskrona.
-
Som pratade jättemycket om det här.
-
Jag vet att några från Sverigedemokraterna
-
var också med på detta möte, var ni inte där?
-
Hon var jättebra, tyckte jag.
-
Och henne borde vi bjuda in eller borde Liberalerna
-
bjuda in på ett öppet möte igen, så kan vi gå på det.
-
Jag kommer faktiskt inte ihåg vad hon hette, men det kan ni säkert kolla upp.
-
Sen skulle jag bara vilja avsluta med en liten text som jag läste.
-
I höör vad händer på byn. Den 28, det är andra, 24.
-
Alltså för bara nån vecka sen.
-
Dags att boka frisörtid, du börjar bli långhårig.
-
Nej mamma, om man är nyklippt i skolan så slår de en.
-
Ska vi köpa nya idrottskläder?
-
De gamla börjar bli för små och du växer så fort.
-
Nej mamma, jag behöver inga. Varför inte det?
-
Vi är många som har våra vanliga kläder på idrotten.
-
Men varför? Ni måste byta om och duscha efteråt.
-
Nej, vi duschar hemma sen och vi vill inte byta
-
om då, för då kanske någon tar kort med mobilen.
-
Mamma, idag blev jag retad, för jag ville
-
inte prova energidryck. Vad gör ni på rasterna?
-
Jag och en kompis brukar bara sitta i en del av
-
skolan, den som är närmast hemklassrummet.
-
För där vet de att läraren håller till om det skulle vara något.
-
Ska vi köpa nya kläder eller skor? Man blir retad om man har nytt på sig.
-
Mamma, jag har ont i huvudet, magen, kan jag få vara hemma idag?
-
Sist nämnda ifrågan jag får varje vecka, eller som
-
sms från skolan där min son undrar om han får komma hem.
-
Detta är alltså taget från min son som går i år sju på Ringsjöskolan.
-
Min son är en vanlig kille, ser vanlig ut, en i mängden, har kompisar,
-
försöker så gott han kan i skolan, är snäll och så vidare,
-
har aldrig varit mobbad och är inte mobbad i nuläget.
-
Utan detta är liksom det vardagliga klimatet på högstadiet.
-
Den vardagliga atmosfären, det vardagliga bemötandet, etc.
-
Verkar vara standard generellt, oavsett vem man är och vilken bakgrund,
-
så är det detta bemötandet från andra elever.
-
Han vågar inte klippa sig, han vågar inte komma med nya kläder och skor.
-
Han vågar inte röra sig runt om i hela skolan.
-
Han vågar inte ens byta om till idrottskläder.
-
Och som mamma tänker jag, vad i helvete.
-
Och varför är jag anonym? Jo, för att jag vill inte
-
att min son ska riskera att hängas ut givetvis.
-
Lärarna gör så gott de kan. De kan inte vara där varje minut i varje hörn.
-
Detta lyfts om och om igen. Och det har alltid varit så här.
-
Och sen vet vi alla att en lärare som står upp för en elev blir utkastad bevisligen.
-
Sen har jag full förståelse och respekt för
-
att detta är många barns vardag sedan tidigare.
-
Kanske som alltid blivit utsatta under alla sina år.
-
Och fastän jag aldrig haft barn som blivit mobbade, vad jag vet,
-
så har jag alltid varit en förälder som har drivit frågan och lyft problematiken
-
för att synliggöra den så ofta jag bara kan i de
-
forum där det kan göra nytta. Men det händer inget.
-
Skadorna blir stora, ungdomarna tappar bort sig
-
själva och vågar inte ens vara sig själva längre.
-
Tappar gnistan att utbilda sig, får diverse
-
hälsoproblem, går mot att bli hemmasittare
-
som alltför många barn redan är, men verkligen inte hade behövt vara.
-
Vad kan vi göra mer än att prata aktivt med våra barn?
-
Att inte ens få vara lov att vara nyklippt, däran tar mig fram vägarna över.
-
Tillägg, en lärare på Ringsjöskolan ska idag vidare befodra ett mejl
-
där jag lyfter problematiken till skolledningen.
-
Och jag har betonat att detta inte handlar om ett enstaka fall,
-
utan att det är mer generellt utbrett än så.
-
Dock har jag inte hänvisat till just detta inlägg,
-
men jag gissar att någon från skolvärlden säkert kommer uppmärksamma
-
att det förekommer ett inlägg för att få ytterligare
-
visuellt stöd i vad problemet handlar om,
-
samt vuxnas reaktioner på detta.
-
Tillsammans är vi starka och tillsammans kan
-
vi påverka och stötta skolvärlden i detta
-
om det behövs och efterfrågas.
-
Från en orolig förälder skrivet på Facebook. Tack!
-
Då är det Olle Krabbe, Vänstepartiet. Varsågod!
-
Tack ordförande, det finns väl bara en positiv sak med detta,
-
och det är att ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden
-
har en väldigt meningsfull arbetsuppgift
-
framför sig resten av den här mandatperioden,
-
och det är att få ner de här siffrorna.
-
Tittar man på det att bara i högstadiet 175 har elever en problematisk frånvaro,
-
så förstår man att det skulle gå åt många skolsociala
-
team att göra frånvaroutredningar på alla dessa
-
och dessutom komma in med åtgärder.
-
Det gäller ju verkligen nu att börja i rätt ände och börja med de som går,
-
som vi såg i den här revisionsrapporten om skolan, på låg-
-
och mellanstadiet och sjunde klass framför allt.
-
Det är inte lönt att börja med dem i åttan
-
och nian. Vi har så mycket att göra i detta.
-
Det är naturligtvis en samvariation i stor
-
utsträckning mellan de som har den här frånvaron
-
och sedan inte klarar skolan.
-
Lycka till i barn- och utbildningsnämnden, säger jag.
-
Tack så mycket, Jack Jungberg, Sverigedemokraterna.
-
Jag vill bara svara dig, Olle, att vi ser ju att
-
desto äldre du blir desto mer ökar det.
-
Det är inte så att vi blundar för de här barnen i
-
förskolor, eller låg- och mellanstadiet, utan alla är sedda.
-
Vi har dock inget elevhälsoteam för dem, eller skolsocialteam.
-
Elevhälsoteam har vi, men inget skolsocialteam för de barnen i lägre ålder.
-
Det är helt nytt. Det kanske kommer neråt i åldrarna
-
sen. Men vi börjar, måste börja någonstans.
-
Då får du gärna stanna kvar, Camilla.
-
Tack så mycket, ordförande, ledamöter, presa och hörare.
-
Om jag kommer ihåg Camilla, så är det så att vi har
-
begärt i nämnden att vi ska få uppföljning regelbundet.
-
Vad som gäller frånvaro, vad som gäller hur vi
-
arbetar med trakasserier, olika behandlingar på eleverna.
-
Så det är någonting som vi redan har tagit upp.
-
Det har kommit långt, vill jag säga.
-
Vi har rätt mycket nytt personal också i ledande positioner,
-
som faktiskt har tagit sig an detta på ett föredömligt sätt.
-
Det tar tid att få det igenom, och vi tänker
-
inte i nämnden sitta och luta oss tillbaka.
-
Där är Camilla och jag väldigt överens på de här punkterna.
-
För detta måste man faktiskt komma ihåg att
-
det har ingenting med partipolitik att göra.
-
Detta har att göra med våra ungdomar, deras utbildning.
-
Det jobbar vi väldigt hårt för i nämnden. Så där
-
tycker jag att ni ska känna er ganska trygga.
-
Tack Jack, jag håller med dig.
-
För värmande ord, men det är roligt och det är som du säger
-
att det är en ening nämnd som jobbar för detta och sektor.
-
Ja, och jag tycker att det är mycket, mycket bra att frågan
-
kom upp här och att det blev presenterat.
-
För det innebar också att det kom upp ordentligt i nämnden och mer tydliggjort där.
-
För det är ju verkligen någonting som är oerhört viktigt.
-
Tack så mycket.
-
Japp då var det Johan Svahnberg, Moderaterna Varsågod.
-
Tack så mycket, ordförande.
-
Frånvaron som vi hör här i kväll, den är inte helt lätt att tolka.
-
För som ni säkert förstår så är vissa sjukdomar gör att du borta
-
länge och lite ledighet gör att du borta vissa dagar.
-
Och bara fem dagars frånvaro är faktiskt tre procent av läsåret.
-
Och alla har vi ju varit barn en gång i tiden.
-
Så vi vet ju med oss att jag tror ingen här i
-
salen har haft en hundraprocentig närvaro genom skoltiden.
-
Men här är ju ett stort problem och jag är väldigt glad att man har
-
tagit fram närvarotrappan och kommer jobba vidare med frånvaron.
-
Och det är ju att vi faktiskt saknar en komplett uppföljning.
-
Både lokalt sedan tidigare, vilket alla andra
-
kommuner också saknar, men också nationellt.
-
För arbetsplatser så går det lätt att läsa ut om sjukformvaron
-
för det är ju krav att man ska följa upp i en personalredovisning.
-
För kommunens del så vet vi att personalformvaron ligger
-
ungefär på åtta procent i genomsnitt över åren.
-
Och där hade vi börjat närma oss 15-20 procent så hade det varit jätteallvarligt.
-
Men vi ska också komma ihåg att det inte är jämförbara siffror.
-
Men vi hade kunnat bryta ner frånvaro på sjukdom eller ogiltlig
-
frånvaro så att säga så hade vi fått ett mycket bättre underlag.
-
Men det är inte heller alarmerande siffror som vi får presenterade
-
till oss även om allt skulle vara i ogiltlig frånvaro.
-
Där finns faktiskt en undersökning som Skolverket genomförde 2021.
-
Då hade man regeringens uppdrag på att ta fram ett nationellt register.
-
När man gjorde undersökningarna för de besluten så kunde man konstatera enligt SVT
-
att man hade 25 procent av niondeklassarna som hade minst 15 procents frånvaro.
-
Det är väsentligt många fler än de strax under 10 procenten
-
som vi har här som vi har satt på 20 procents frånvaro.
-
Men ingen säger någonting om den bakomliggande orsaken förstås.
-
Och det är ju den som är den viktigaste.
-
Så jag ser mig spänning fram emot att fortsätta arbetet.
-
Jag hoppas våra kollegor i riksdag och regering gör
-
någonting åt så att man kan börja ta fram en samlad statistik.
-
Så att man också kan hitta de kommunerna som det verkligen
-
går sämst för så att också de kan få extra stöd och hjälp.
-
För i dagsläget så kan vi inte jämföra hur det ser ut.
-
Vi kan vara bäst i klassen. Vi kan också vara sämst men ingen vet. Tack så mycket!
-
Tack så mycket Johan, Jack Ljungberg, Sverigedemokraterna och alla andra.
-
Stefan Lissmak, Socialdemokraterna. Ja, Jack Ljungberg vsg.
-
Tack ordföranden, ledamöter, press och åhörare.
-
Det är ju klart att det är sorgligt att det inte har funnits någon sådan statistik.
-
Och vad jag förstår så är det inte något riktigt
-
krav på att den ska finnas ännu heller.
-
Vi ska vara glädjas åt att vi har fått en ledning i vår skolmiljö som
-
har tagit upp detta och sätter upp en trappa och jobbar med det.
-
Faktiskt också väckt oss som satt i nämnden innan det kom på tal här.
-
Vilket gör att vi håller ögonen på det.
-
När det gäller miljön i skolorna så är det ett problem med miljön i Ringsjöskolan.
-
Det är därför den ska renoveras och byggas
-
om så vi kommer bättre till rätta med det.
-
Och även i den frågan så har jag tillförsikt för framtiden.
-
Och även där har personal börjat jobba på ett annorlunda
-
sätt och verkligen tar det på allvar, känner jag.
-
För det är också någonting vi har att få löpande information
-
på vad som händer hela tiden och hur vi är.
-
Så arbetet foreskrider mycket bra i nämnden, vill jag påstå. Tack så mycket.
-
Vsg Stefan Lismak, Socialdemokraterna, Varsågod.
-
Tack ordförande. Johan, det är klart statistik är ju bra
-
i vissa lägen men för mig är det inte det viktigaste här.
-
Och det viktigaste är ungdomen, barnet, eleven och deras föräldrar.
-
Med statistiken kan vi säga att vi har noll frånvaro
-
som inte är hänsyftade till den psykosociala arbetsmiljön.
-
Sen de som är hemma, de jag arbetar med, de var sjukskrivna.
-
Det är så det är. De var sjukskrivna av olika
-
anledningar. Barnpsykiskt sjukskrivna de flesta.
-
Men för mig var det inte att de var psykiskt
-
sjuka eller hade någon bokstavskombination.
-
Det var ju att skolan inte kunde anpassa sig efter den här eleven.
-
Det var smärtade ordentligt.
-
Oftast var det inte stora förändringar som skulle till.
-
Det var ett bemötande, det var lite tryggare miljö,
-
arbetsmiljö och det är dit vi ska med alla.
-
Vi ska ha nollvisionen. Det är dit vi ska komma.
-
Sen kan vi möta den med statistik.
-
Men det viktigaste är arbetsmiljön och den psykosociala
-
arbetsmiljön. Tack så mycket. Tack så mycket Stefan.
-
Då ser jag ej någon ytterligare. Då konstaterar jag att
-
den här interpellationsdebatten är avslutad.
-
Då kommer vi till punkt nummer 6. Ursäkta, vi hade en liten lapsus här.
-
För att vara ordentligt på protokollet så hade vi så att
-
under punkt 4 så ska fullmäktige ta ett beslut.
-
Beslutet är att informationen som Cecilia Alveson lämnar
-
till fullmäktige att den läggs till handlingarna.
-
kan fullmäktige ta det beslutet? Tack så
-
mycket. Då går vi vidare till punkt nummer 6.
-
Ekonomisk säkerhet för Merab avseende slutdeponi.
-
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
-
1, Höörs kommun förnyar ställd säkerhet i form av borgen för Merab.
-
Avseende Rönneholms avfallsanläggning för att
-
uppfylla krav för tillstånd till återvinning, behandling,
-
mellanlagen och deponering av avfall
-
2. Säkerheten fastställs till 22,5 procent av länsstyrelsens
-
fastställda beloppet om 12 miljoner kronor.
-
Det vill säga 2,7 miljoner kronor. Jag lämnar ordet fritt.
-
Johan Svanberg, moderaterna, varsågod.
-
Tack så mycket, ordförande. Kära ledamöter, åhörare.
-
Långt om länge kom länsstyrelsen på att HöörHörbyEslöv
-
hade lämnat en borgen för Merab
-
gällande deras slutdeponi.
-
Det var bara synd att det var tre år efter att
-
borgensavtagandet hade preskriberats enligt lag.
-
Men vi är inte sämre än så att vi kan göra om detta och rätta till det,
-
så att vi numera får ett korrekt tillstånd för Merabs verksamhet.
-
Det är inte så att det förändrar någonting i sak,
-
för blev det så att Merab skulle lägga ner på något sätt så
-
ligger det ekonomiska ansvaret fortfarande kvar på oss
-
som ägarkommuner. Hade det varit en privat aktör hade vi fått betala ändå.
-
Så bifall till förslaget. Tack så mycket, Johan. Kent Staff, Socialdemokraterna.
-
Kommunfullmäktige, åhörare, press och presidium.
-
Jag yrkar också bifall till det här förslaget.
-
Vi har ju diskuterat en hel del och vi blir ju lika konfunderade
-
som Johan och styrelsen i Merab på att ingen av,
-
ja, det är varken styrelsen i Merab eller kommunerna
-
som är med i Merab som har kommit på detta,
-
utan Länsstyrelsen hittade det.
-
Vi kan väl vara glada kanske för att Länsstyrelsen inte
-
uppdaterade summan 12 miljoner som sattes 2009.
-
Men ja, bifall. Tack så mycket, Kent. Diskussion avslutad, till beslut.
-
Då finns det kommunstyrelsens förslag som yrkats bifall av
-
Johan Svahnberg, Moderaterna och Kent Staff, Socialdemokraterna.
-
Då beslutar kommunfullmäktige enl kommunstyrelsens förslag.
-
Ärende sju taxor, avgifter för socialnämnden, mandatperioden 2023-2026.
-
Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta
-
1. Taxor och avgifter för social sektor antas.
-
2. Taxan börjar gälla 2024-04-01 och tidigare
-
beslut att taxa upphör samtidigt att gälla.
-
3. Taxor för dödsbordförvaltning läggs till taxor i avgifter.
-
Social sektor var för tidigare beslutade taxa gällande
-
dödsbordförvaltning samtidigt upphör att gälla.
-
4. Taxa för uthyrning av gemensamhetslokalen på
-
barngårdsterrassen läggs till i taxor och avgifter.
-
Social sektor. lämnar ordet fritt. Fullmäktige går till beslut.
-
Beslutar kommunfullmäktige med kommunstyrelsens förslag? ja
-
ärende nummer åtta. Det gäller taxa och riktlinjer för höörs kulturskola.
-
Kommunstyrelsen föreslår kommunförmäktige besluta
-
1 Riktlinjer och taxor för kulturskolan antas.
-
Två taxorna bör gällas från och med 2024-07-01.
-
Tre tidigare beslutad taxa upphör samtidigt att gälla.
-
Jag lämnar ordet fritt. Magnus Hara, Centerpartiet. Varsågod.
-
Ordförande, presidie, ledamöter, åhörare, press.
-
Ja, det gäller ju taxor och riktlinjer för höörs kulturskola.
-
Och som vi alla vet här så har ju musikskolan övergått till en kulturskola.
-
Och därmed breddat sitt utbud.
-
Vi har nya ämnen här. Skrivaverkstad, kulturcrew, bild och form samt serieteckning.
-
Och det här är ju oerhört glädjande som vi har lagt till.
-
Och det vi tycker är bra är ju att i det här förslaget
-
så höjer vi inte några avgifter för barn.
-
Utan det görs en höjning så att säga, men det är för de vuxna utan barn.
-
Barnen höjer vi inte för. Och kulturscheferna har gjort en omvärldsbevakning.
-
Och vissa kommuner också har ju också även sänkt.
-
Men vi ligger på en ganska bra nivå i Höörskommun.
-
Så därför kan det vara klokt att bibehålla det.
-
Men just i och med att nu kulturskolan har blivit så hoppas vi förstås på
-
att bredda verksamheten ytterligare och samtidigt också säga att all den här
-
all den verksamhet som instrument, sång, teater, bild och form med mera
-
är en fantastisk verksamhet som kulturskolan erbjuder i Höörskommun.
-
Därmed så yrker jag bifall till liggande förslag. Tack!
-
Tack så mycket, Magnus. Det var Stefan Lissmark, Socialdemokraterna. Varsågod!
-
Tack, ordförande. Vår utgångspunkt som Socialdemokrater är ju att
-
alla ska ha råd att vara med i kulturskolan eller i våra aktiviteter
-
som kommunen anordnar. Så att jag är glad över att nämnden nu har lagt det här
-
beslutet, för det är ju så skonsamt som möjligt för just familjerna med barn och
-
ungdomar. Och precis som Magnus Hara sa så är justeringen på de vuxna sidan
-
och där ser vi att möjligtvis kanske vi vuxna också har dåligt med pengar,
-
men då har vi ett val också att göra att vara med eller inte vara med.
-
Så det är där vi tar in de små höjningar som är. Så bifall till förslaget. Tack!
-
Tack så mycket, Stefan! Någon mer?
-
Diskussion avslutad förslagställande slut. Då finns det kommunstyrelsens förslag
-
som yrkas bifall om Magnus Hara, Centerpartiet
-
och Stefan Lissmark, Socialdemokraterna.
-
Besluta kommunfullmäktige i enhet med kommunstyrelsens förslag? ja
-
Nu har vi ärende nummer nio och det är avfallsplan.
-
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
-
Renhållningsordning för Höörs kommun bestående
-
av avfallsplan för Eslöv, Höör och Hörby
-
med en handlingsplan för resurshushållning och cirkulära materialflöden 2023-2026
-
inklusive bilagorna ett till och med nio samt föreskrifter om för avfallshantering.
-
Höörs, Hörby och Eslövs kommun inklusive bilagor ett till tre antas.
-
Jag lämnar ordet fritt. Fullmäktige tar beslut. Kent Staaf, Socialdemokraterna.
-
Så snabbt ska det inte gå, ordförande. Vi, jag, yrkar bifall kan jag börja med.
-
Det enda jag funderar över och som vi har pratat en del om i vårt parti
-
det är de här deponierna som finns i kommunen
-
som vi måste ta hand om på ett eller annat sätt.
-
Vi vill gärna se en plan för det så småningom, inte allt för långt fram.
-
Det lär ju kosta en hel del pengar, misstänker jag.
-
Och vad jag förstår så ligger det någon alldeles i centrum nära
-
Extra Coop och våran egen återvinningscentral där.
-
Det är min fråga. Finns det en plan eller är det något på gång att vi ska göra där?
-
Varsågod, Johan Svahnberg, Moderaterna.
-
Tack så mycket. Det finns ju ett antal nedlagda deponier i den här kommunen.
-
De flesta har tillkommit innan Höörskommun var Höörskommun
-
utan det är väl egentligen bara de centrala.
-
När det gäller äldre deponier så är arbetssättet i Sverige idag
-
att man låter skiten ligga där den är.
-
I annat fall så skulle det innebära en fullständig uppgrävning av området
-
och sortering och rengöring av jord och material.
-
Och det är inte den rekommendationen som idag gäller.
-
De nya deponierna, där är det ju så att Merab har ett trettioårigt ansvar
-
för dem efter man har avslutat deponieringen och sluttäckt dem
-
och efter trettio år så bedöms föroreningarna som läcker ut vara så pass låga
-
att man överlämnar den då tillbaka till kommunerna.
-
Och där har vi till exempel Ekeryd i Höörskommun som sedan kommer
-
och i Hörby så har man gjort en sluttäckning i Stavered alldeles nyligen
-
med massor som Merab faktiskt fick betalt för att ta emot för att kunna sluttäcka.
-
Så det är inte bara en förlustaffär men man mäter till exempel lakvatten
-
och sen så kommer Miljökontoret och gör uppföljningar på vilka utsläpp som sker
-
från deponierna men det är inte Miljölagstiftningens mål att man ska gräva upp dem
-
för att nå en bättre sortering om man säger så på gamla syn då. Tack!
-
Tack så mycket Johan! Någon mer? Jill Andersson S vsg.
-
ordförande, presidie, ledamöter. Jag har väldigt kort fråga till dig Johan.
-
Man räknar idag, jag vet på den tiden när jag
-
jobbade på IBM när vi skulle starta nya fabriker
-
så tittade man mycket på miljöskulden och man räknade på miljöskulden
-
och jag tror att i framgent kommer man än mer räkna på vilken miljöskuld
-
och då får man sätta pengar på det.
-
Vilken miljöskuld har vi och vad kommer det att kosta kommunen?
-
Och jag förstår att du inte kan svara direkt på det
-
men har ni tankar på att titta på vilken
-
miljöskuld i pengar vi har och vi kommer att ha?
-
För det kommer påverka vår budget i framtiden. Tack! Johan Svahnberg, vsg.
-
Tack så mycket. I dagsläget kommer det inte påverka kommunens budget.
-
En del av de taxor vi betalar i renhållningen till
-
Merab används för att bygga framtida kapital
-
för att ta hand om de deponier.
-
Så det vill säga det restavfallet vi producerar idag betalas med taxor idag
-
som ska täcka fram tills deponin är sluttäckt och 30 år därefter.
-
Så det görs kontinuerligt avsättningar på de renhållningstaxor som vi betalar idag
-
som då ska täcka ända fram till att man kan bedöma dem såpass rena
-
som till exempel i Lund och göra det till naturområden,
-
vid St. Havs backar och rekreationsområden och annat. Tack!
-
Tack så mycket, Johan.
-
Diskussionen avslutad förslagstiden är slut.
-
Då finns det kommunstyrelsens förslag som yrkas bifall av Kent Staff.
-
Socialdemokraterna, beslutar kommunfullmäktige
-
enligt med kommunstyrelsens förslag? Tack!
-
Och då har vi ärende nummer 10. Det är ärende balansförteckning 2023.
-
Det gäller kommunstyrelsens förslag till beslut.
-
Kommunfullmäktiges ärendebalansförteckning.
-
Ärendebalansförteckning för 2023 godkänns och läggs till handlingarna.
-
Lämnar ordet fritt. Fullmäktige redogott beslut.
-
Beslutar kommunfullmäktige enligt med kommunstyrelsens förslag.
-
ärende nummer 11 och det avsägelse fyllnadsval av förtroendevala 2022-2026.
-
1. Emma Öster, Sverigedemokraterna, vill bli entledigand
-
för sitt uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen.
-
fullmäktige Beslutar att entlediga Emma Öster.
-
Punkt 2 är att vi ska välja en ny ersättare i
-
kommunstyrelsen efter Emma Öster, Sverigedemokraterna.
-
Då är förslaget att Eskild Örn, Sverigedemokraterna,
-
väljs till ny ersättare i kommunstyrelsen.
-
fullmäktige Beslutar att välja Eskil Örn.
-
Och sen har vi punkt nummer 3.
-
Det är att välja en ny vice gruppledare för medborgerlig
-
samling och förslaget är Hans Navar Barrefors.
-
Som ersätter då Maria aF uglas medborgerelig samling.
-
fullmäktige Beslutar att välja Hans Navar Barrefors.
-
Då vill jag tacka Emma Öster för hennes insatser inom ramen
-
för uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen.
-
Nu har vi kommit till punkt nummer 12 och det är... Ja vsg.
-
Ordförande presidie ledamöter press åhörare.
-
Jag skulle vara tacksam om i fortsättning kunde
-
få alla handlingarna med dagordningen.
-
Och inte bara inskrivet i kallelsen skulle uppskattas högst betydligt.
-
Och även sådana handlingar som gäller punkt 11. Tack.
-
Då ska jag be att vår kanslichef informerar
-
varför inte den här handlingen finns med.
-
Och det är ett speciellt skäl.
-
Ja, ni har ju redan hört här idag att det kommer
-
mycket ny lagstiftning, bland annat från EU.
-
Den är inte helt ny, men det är ju GDPR alltså.
-
I den E-tjänsten som vi har ska man identifiera sig på ett säkert sätt.
-
Det innebär att det kommer med ganska mycket personuppgifter med de här bilagorna.
-
Vi har inte personal att maska, till exempel
-
personuppgift eller personnummer och liknande.
-
Därför har vi valt att göra på det här sättet.
-
Det är helt enkelt för att skydda personuppgifter.
-
Lägger vi till dem så tycker vi fortfarande att det är onödigt
-
för kommunfullmäktige att veta varandras fulla personnummer.
-
Så vi kan absolut skydda dem med skyltar, som gör att bara ni ser dem.
-
Men vi tycker även att det är en ganska stor samling för personnummer,
-
som anses vara en särskild skyddsvärd personuppgift.
-
Det här är som ingen debatt, utan det här var ett konstaterande.
-
Det är bra det också, därför att jag blev undrande
-
på var de personuppgifterna med i Kallelsen?
-
Vi skriver in det här nu istället i Kallelse.
-
Jag menar att den informationen du hade av Kallelse,
-
som bara är i Kallelse och som inte ligger i dagordningen,
-
gärna kunde vara med i dagordningen som en bilaga.
-
Där stod som ett dokument i dagordningen att Emma Öster skulle avgå,
-
och inte alla personuppgifterna, det var inte det jag var ute efter.
-
Utan att jag inte ska behöva skifta mellan Kallelse och dagordning,
-
för att få alla uppgifter och alla handlingar som ska vara med. Tack!
-
Valet är ju det att den handling som skickas in av en avgående ledamot,
-
där står ett antal personuppgifter, och den
-
vill man då inte lägga rakt in i vårt system.
-
Och då gör man på det här sättet, men låt oss ta den diskussionen på ett annat sätt,
-
men du kan få vara så god, Johan Svanberg.
-
Tack så mycket, det jag förstår Jack vill ha är egentligen en tjänsteskrivelse
-
som ett eget dokument vid sidan av, där det står samma som i Kallelse.
-
Men jag vill också påminna församlingen då att det som står i tjänsteskrivelsen
-
inte är nödvändigtvis samma som beslutsförslaget. Det kan aldrig utgås ifrån.
-
Det är jätteviktigt att man läser i Kallelsen
-
om vad som är det faktiska beslutsförslaget,
-
för det som står i tjänsteskrivelsen stämmer inte nödvändigtvis med det. Tack!
-
Men vi ska titta på så vi har det så bra som möjligt för oss alla att kunna läsa
-
de handlingar som lämnas in och som ska tas besluten.
-
Då har vi kommit över till punkt 12, anmälningar till kommunfullmäktige,
-
då har vi också ett antal anmälningar,
-
protokoll från KF och protokollsbilaga reservation
-
vid förra gångens protokoll-- KF-sammanträde
-
och sen har vi då kommunstyrelsens protokoll och med tre stycken reservationer
-
i kommunstyrelsen framför kommunstyrelsens protokoll senast
-
och sen har vi då ett ordförandebeslut
-
som jag tillsammans med socialnämndens ordförande och kommunstyrelsens ordförande
-
har tagit när det gäller att vi skulle ha en tillfällig taxa för
-
uthyrning av lokal på bangårdsterrassen, vi fick nämligen så att någon ville hyra
-
därför att vi hade tagit beslutet idag om kostnaden för att hyra den här lokalen
-
så därför gjorde vi det snabbt så de kunde få lov att hyra lokalen
-
Och sen har vi då också beslut och handling från andra myndigheter
-
och det är då utvärdering av klimatkommunernas medlemstest
-
och vi kommunen, Höörskommun, blev godkända och vi nu är medlemmar i klimatkommuner
-
ord fritt några frågor? Ken Staff vsg
-
Tack, herr ordförande, kommunfullmäktigedamöter och pressåhörare
-
Jag tänkte på den här sista punkten som står under de här handlingarna
-
Det var ett beslut vi tog här i kommunfullmäktige för ett tag sen
-
som tydligen var ett väldigt bra beslut för vi blev godkända
-
men med väldigt knapp marginal kan man säga
-
Vi fick 35 poäng, hade vi fått 33 poäng så hade vi fått ett erbjudande
-
om observatörskap under följande år
-
så att vi har lite att jobba med och det kanske var bra
-
och det var väldigt bra att vi blev medlemmar av denna organisation
-
bara göra uppmärksamma på det, tack Tack så mycket, Kent. ytterligare?
-
Beslutar fullmäktige att lägga de här anmälningarna till handlingarna? ja. Tack
-
Då så kom vi på ärende nummer 13 och då vill jag tacka så mycket för idag
-
och förklara sammanträdet för avslutat.
-
Text av öppna kanalen kronoberg.